Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CO
talet, gällde det att passa pà medan hon drog andan. Men
vi hade dock ej gått långt, förrän jag lärt mig göra de
nödiga inpassen. Hon utbredde sig först om de modernaste
sätten att garnera klädningarne, men jag höll mig dervid att
sådant var onödig lyx.
»De måste vara enkla,» sade jag, »ty vi äro lärarinnor
och anse det ej passande att vara utstyrda.»
»Ar ni lärarinna, det var en annan sak, jag trodde att
ni var ’une dame!’ Här tycka ej heller ’les damen’ om när
’les institutrices’ begagna samma moder, som de sjelfva.
Les dames sont toujours si jalouses! A present, je com pr end s,
jarrangerai votre robe comme pour une institutrice de. la
France! — Ma is quant à celle-là, je la ferai un pen pius
co-quette,» tillade bon och smålog skälmskt mot det ljusblå
tv-get och dess unga egarinna. »Men,» fortfor hon, »huru
kommer det sig att ni ej är rik och ändock kommit ända från
Österrike till expositionen? hvad ni talar fransyska bra!...
hvilket språk talar man hos er? kan ni flere språk?... hvad
ni är lycklig, som fått lära så mycket! Quant à »no» (med en
liten suck,)_/« ne sais que mon pauvre francais. Mats, en/in, cela me
saffit, puisqite tout le nionde vti à Paris pour nous voir.»
I denna ton fortsattes en stund hennes intagande joller.
»Quel dge me donneriez vous?» och dervid såg hon mig
skälmskt i ögonen och rätade upp sin vackra figur.
»Tjugo år.»
»Nej, tjugotvå,» sade hon triumferande, »och redan har
jag arbetat på egen hand i fyra år.» Här drog sig en skugga
öfver den klara pannan och samtalet blef småningom
allvarligare. »Vid tolf år kom jag i apprentissage hos en
sömmerska, un vrai artiste, der jag, enligt bruket, stannade i sex
år. Sedan satte jag upp för mig sjelf och bor nu hemma
hos mamma: C’est pius respectable, il y a tant de saleté à Paris.
Jag har dock ännu mycket svårt att reda mig, ty vårt lilla
rum med kök kostar ö0<> francs om året, non compris les
oadeaux au concierge. Men vi bo också i den fashionablaste
trakten af Paris, och blott jag blir känd, går det nog bra.»
»Nästa gång jag kommer till Paris finner jag er väl i
spetsen för ett stort modemagasin?»
»Kanske om ni dröjer tio år; då är jag naturligtvis gift
och ej mera ung som nu ... men låt oss tänka på
någonting gladare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
