- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tionde årgången. 1868 /
105

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

<]en, siamt uppreser sig mot den krassa uppfattning af
försoningsläran, hvarigenom synden adlas till en förutsättning för saligheten,
och biäjelseu för det onda upphöjes till det stora dramatiska
motivet i ien kristens lif. Derefter öfvergår han till följande betraktelser.

»Den bildade samtiden har i grunden mera estetisk än
religiöis prägel. Vidsträcktare än religionsläraren verkar
författaren inom skönlitteraturen. Först i den stund man
afvanm lidelserna deras poetiska sida, gaf man dem det rätta
rotfästet i vår väl odlade mark. Den gyllene upptäckten att
lifvet vore en fadäs, om ej passionerna åt detsamma gåfve
denna hüut <joüt, som vildt får af börjad förskämning, har
grundlagt en ny tideräkning i syndens historia. Från denna
tid bürjade man i diktens skapelser införa karakterstyper,
hvilka, jagade af den ena eller den andra lidelsen, på ett
»intressant» sätt förslösade sitt lif utan sedligt mål. De onda
drifterna hafva blifvit intrigens kärna och
karaktersanlägg-ningens medelpunkt; naturligt, ty det demoniska ligger så
väl tillhands för poetisk behandling. Ordningen, harmonien
ür för en ytlig blick så kall och pedantisk; det är svårt att
deri ingjuta lif och rörelse; oordningen, dissonansen
deremot är djerf och omvexlande och bringar utan möda en
tanklös inbillning att spela. Sedan de grofva lidelserna
blifvit förskönade af poetiskt doft och artistisk färgblandning
kan en bildad menniskomängd utan rodnad kasta sig i
deras armar, ja, dväljas i deras sköte utan vanära. Okynnet
har blifvit gjordt till ett slags genialitet, och den demoniska
karakteren upphöjd till en poetisk storhet af första rangen.
Blesa och betydelselösa vid bestämmandet af menniskans
lif stå de goda krafterna gent emot de onda. Hade man
icke passionerna att kämpa med, och att i de flesta fall duka
under för, huru händclsefattig, huru rent af fadd vore icke
tilharon! Derför ser man också ofta, och hör anföras såsom
gällande regel, att det är de mest poetiska själarne som

törs;igast druckit ur lidelsernas bägare.–––

»Man skulle vilja säga, att vår tid saknar det friska
sedliga skönhetssinnet. Vi ge blott en slapp och snart tröttad
blici åt skapelsens ordning och skönhet, vare sig i naturen
elle; historien, men desto ifrigare spanar vår fantasi efter
pittoreska drag ur lidelsernas historia. All vår estetiska förfining
oakadt, ega vi ett i grunden förvändt estetiskt sinne. Den

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1868/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free