Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
slöjan, sora skymmer himmelen. Om den icke förmår det,
om gränsen för menniskans synvidd uppreser sin mur långt
förr än hennes forskuingshåg liar tröttnat, så vore ju
ingenting obilligare, än att derföre göra menniskan ansvarig.
jJa väl! vore ingen samfärdsel med himlen möjlig utom
på vetenskaplig väg, så egde vi, astronomiens stora
upptäckter lill trots, skäl att förtviHa om möjligheten att spegla vår
indiiiduella existens i en oändlig verldsexistens. Man tänker
härvid på religionen. Men det är icke endast, om ock i första
rummet, religionen, som befallt oss att spegla lifvet i döden;
hela vår sedliga natur manar oss till en sådan spegling. Den
skal lösa för oss lifvets gåtor och förvandla vårt dystra
grubbel i gladt hopp; den skall hvarje minut hålla oss qvar
inför den Eviges öga; den skall framförallt lära oss att
bort-kasti den illa beräknade slughet, som arbetar för ett
uteslutande timligt mål. Lifvet kan icke begripas, ännu mindre
verkligt lefvas och njutas, om det icke i hvarje af dess momenter
betnktas som en kort scen af ett evigt drama. Den inskränkta
cpisid, vi här genomföra, måste ovilkorligen förekomma oss mer
ellei mindre planlös, om den icke ses i stycke med det öfriga, och
ingenting undergräfver hastigare sedlighetskänslan, än den
förmenta upptäckten af planlöshet i grundritningen för vår tillvaro.
»Men tron på ett evigt lif år ju, invänder man, allmän
öfver hela den kristna verlden! Dess värre då, att den icke
gngiar oss! En och annan söndagssuck alstrar visserligen
denia tro, men den eger intet inflytande öfver vårt
hvardags-lif; erinringen är undantag, glömskan regel. Som en skylt
i lutdgången och ett nödankar i betryckta timmar kan denna
tro vara användbar nog; men att infürlifva den ined bela värt
åskådningssätt, med sjelfva våra hvardagsbestyr, det vore,
menar man, att afskära senorna för vårt ändå nog tunga arbete
hår på jorden, det vore ju rent af att göra oss odugliga för
vårt oafvisliga timliga värf.
o O
»Man eger utan tvifvel goda skäl att tro, att
evighetobegreppet, så länge det är dödt, endast tjenar att lära
menniskorna inkonsekvens. Ingenting är mera egnadt att dana
hycklare än höga trosgrundsatser, i förening med principlösa
lefmdsvanor. Under de långa århundraden, som trosvanorna
vari; fristående från h vardags vanorna, hafva vi också vunnit
en ineklig färdighet uti att bekänna ett och göra ett annat.
CO
Mei om denna beliändighet förtjenar en kompliuient, så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
