Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
liga frihet i allt, sora endast kommer individen vid. Än
visar han den sorgliga bilden af ett folk, som lemnat hela sin
makt i händerna på en stel, herrsklysten och trånghufvad
byråkrati, utan hvars tillstånd det knappt vågar taga ett steg,
och som regleraenterar allt, ända intill dess minsta göranden
och låtanden; med ett ord, bilden af ett samhälle, der staten
helt och hållet uppslukat individen.
Här som i »Paris en Amérique» låter förfin båda dessa
hufvudströmningar gå bredvid hvarandra. Han är för god
konstnär att endast teckna skuggor. 1 motsats till
»Tokar-lies» administrerade folk, som ända till sina oskyldigaste
nöjen är föremål för en faderlig styrelses reglerande och
kontrollerande omsorger, uppställer ban den lilla
negerrepubliken Liberia, med sin efter amerikanskt mönster tillskurna
författning.
I ett kapitel af mördande ironi och rikt på effekter,
skildrar ban kriget, ej i dess ädlare gestalt af strid för
frihet ocli fädernejord, men i den råa, ohyggliga, lumpna
skepnad det endast alltför ofta, och ännu i våra dagar, antager
af ett eländigt kif, der folkens lugn och lycka uppoffras för
deras egen passionerade förblindelse, de styrandes
herrsk-lystnad och andra ännu lumpnare bevekelsegrunder. Man
ser tydligt att förfin nedskrifvit dessa sidor under intrycket
af den fanatiserade stämning, sora förlidet år rådde mellan en
del af fransmännen och deras grannar öster om Rhen och
så när gifvit sig utbrott i ett krig. Skildringen af bataljen
och nattscenen på slagfältet är mästerlig och af en gripande
effekt. Ej mindre förträffligt och anslående är det derpå
följande kapitlet i boken, der den unge kungen och hans
minister göra upp »räkningen för kalaset».
I afseende på ramen, hvari Laboulaye infattat sin
berättelse, skiljer sig »Kung Pudel» betydligt från hans föregående
arbeten och särskildt från »Paris en Amérique». Han har
lånat fesagans fantastiska och af inga reglor bundna form. »Kung
Pudel» företer i sjelfva verket det bizarra fenomenet af en
politisk fésaga. Det är med hennes hela apparat af
förtrollade prinsar, talande hundar och Salomos tapet, som han
uttalar sina åsigter om samhället och vilkoren för dess
frihet och lycka. Med en rörelse af féens trollspö äro vi än
på hofvet hos »Tokarne», än ute bland hvimlet på deras gator,
än se vi dem i deras enskildta lif. Vi höra en gammal filo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
