Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’323
alla verkliga folkhögskolors samfäldta mål. De medel, af
hvilka man begagnar sig till detta måls vinnande, äro i
allmänhet undervisning i historia och i modersmålet. Jag säger i
allmänhet, ty liksom lifvet ej låter intvinga sig i någon viss
form, så råder inom högskolorna stor frihet i valet af
medel; endast målet är ett för dem alla.
Man skulle kanske vänta, att bibelordet borde intaga
främsta rummet såsom medel att lära känna Gud och sig
sjelf, men vid högskolorna säger man: »Att utlägga och
förklara bibeln samt inskärpa de kristna lärosatserna, det
tillhör kyrkan, ej oss; vi må söka att omsätta de kristna
sanningarne i folklifvet, genom att af historien lära, huru
folkanden från första början af sin utveckling längtansfull
blickat framåt mot det ljus, vi ega i kristendomen, samt huru
vi härutaf kunna se, att intet folkeligt lif är tillfredsställande,
så vida det kristliga lifvet deruti saknas. Uppnås detta mål,
så är ju allt vunnet; ty då ett folk känner, att det ej kan
rätt lefva utan Gud, så söker det honom, och den som
söker ban finner.»
Ingenstädes uppenbarar sig den nordiska folkandens
längtan till ett högre lif friskare och naturligare än i våra gamla
myter, och derför berättas dessa i högskolorna meel mycken
omsorg; men man nöjer sig ej med att berätta dem, man
söker intränga i deras innersta mening och utforska den
ande, som besjälar dem. Talar man t. ex. om
Baldersmy-ten, så visar man, huru i den aflämnade domen, att Balder
ej kunde komma tillbaka, om ej allt och alla gräto honom,
uttalar sig våra fäders aning om den genomgripande
syndasorg, som måste finnas hos en menniska, innan frälsning blir
möjlig. Allt grät ej — se der aningen om, att det hos oss
finnes ett ondt, som hindrar vår räddning, och att hjelpen
således måste sökas utom oss. Fäderna anade blott dunkelt
detta; vi veta det; men vi veta ock, hvar hjelpen står att
finna. Deras religion var en sväfvande längtan, vår ett
stadigt hopp.
Så i det närmaste begagnar man myterna, för att sätta
lif i den kristendomskunskap, som hos kyrkans fullväxta
medlemmar väl alltid må kunna förutsättas, eller rättare kanske
för att sammanknyta denna kunskap med folkmedvetandet
och den folkeliga utvecklingen. Dock är det ej blott vid
myternas framställning man visar hän till religionen; all un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
