Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
en eller annan läsare möjligtvis blifvit framställd: »Har detta de
finska språkforskarnes arbete», så förmoda vi någon kunna
anmärka, »varit af den betydelse för Finlands kultur, att en
redogörelse för detsamma ej kunnat uteblifva i en tidskrift, tillegnad
Nordens qvinnor?» Vi tro att det har denna betydelse, om den
ock ej genast vid första ögonblicket kan skönjas. När vi t. ex.
läsa att en författare utgifvit en finsk språklära, en annan ett lexikon,
en tredje i Siberiens ödemarker undersökt några med finskan
beslägtade språk, tyckes allt detta, om ock förtjenstfullt, likväl ej
synnerligen ingripande i ett folks utveckling. Men när vi sedan
finna att detta utgör begynnelsen till ett arbete, hvilket ej blott
af ett oodladt allmogespråk skapat ett bildadt skriftspråk, utan
redan medelst öfversättningar gjort finska folket bekant med en
Homer, en Virgilius, en Shakespeare, Schiller, Stagnelius,
Nikander, Runeberg och andra utmärkta författare, samt slutligen
utredt den finska nationens ställning inom folkens familj, så torde
nödvändigheten af en redogörelse för denna verksamhet ej kunna
förnekas. Men till sitt fulla berättigande kommer denna
framställning först då när man besinnar, att endast genom den
verksamhet, soin ur språkforskningen framgått, vägen till en bildning,
jemförlig med den, som tillhör vestra Europas nationer, blifvit
öppnad och banad för landets finsktalande befolkning, samt att
— för att tala med några ord, lånade ur Litteraturbladet för
1863 — »det finska språksträfvandet ingalunda varit utan
inflytande på medvetandet om de materiella intressenas nationela
betydelse. Det har visst blifvit ett talesätt hos åtskilliga, att sagde
sträfvande skulle för språket förglömt politiken. Det torde dock
blifva dem svårt att anföra, hvem som eljest bragt de
finsk-nationela intressena öfverhufvud (äfven de materiela) till tals,
om icke just sagde språkifrare. Och det torde ligga för öppen
dag, i huru hög grad arbetet för det finska nationalmedvetandets
höjande bidragit att framkalla medvetandet om några finska
intressen öfverhufvud. Det har varit detta sträfvande, som i
arbetet för finska språket och litteraturen haft sitt djupaste
uttryck, men som äfven vändt finska folkets håg och sinne tillbaka på
folket sjelft, på dess andliga och materiela intressen, i betydelsen
af specielt finska. Hvad sagde språkifrare verkat för den finska
allmogens medborgerliga och politiska medvetande ligger likaså i
öppen dag. Framtiden skall utvisa, att just denna inverkan lagt
grunden till det finska folkets nuvarande hela politiska och
nationela lif».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
