Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
skulle roa mig att höra honom läsa något derur, och
utvalde i samråd med döttrarna ett kapitel, som de trodde
skulle intressera oss. Vi lemnade då den vackra trädgården,
jag med en bukett af röda, gula och hvita rosor, som* #han^
och döttrarna plockat, och slogo oss ned i den smakfftllå* metäh
taflor och blommor prydda salongen. De tvenne unga fruarna
De valliére, två mörklagda skönheter" i ljusa, vackra
sommar-drägter, likasom ett annat ungt runtimmer, deras vän, togo sina
arbeten, och bildade så de vackraste lefvande figurer i taflan, och
nu började läsningen. Det var en förträfflig skildring af V ^u*
ence quexcerce la difference de Véducation des parents et* dt»
en-fants — läst så, som endast Legouvé (han anses för den ypperste
föreläsare i Paris) skulle kunna göra det. Aftonen tillbringades
för öfrigt under ett lätt och behagligt samspråk, som gaf oss
mången dyrbar inblick i familjens inre lif.
Legouvé förlorade för tio år sedan sin älskvärda hustru. Hon dog
af sorg öfver förlusten af en förhoppningsfull son. Dottern, Madame
Devalliére, ännu ung och vacker, har tydligen ett fint odladt sinne,
intresserar sig för allt framåtskridande, allt godt och skönt, är allvarlig
och dock glad, med ett ord: mycket olik fransyskor i allmänhet.
Hon synes vara sin fars tröst och stöd, och bor alltid hos honom
med man och barn, de präktigaste gossar, frimodiga och dock
snälla, som tycktes utgöra sin morfars glädje.
Om Legouvés sätt att vara med barn och barnabarn kan jag icke
säga annat, än att det var allt hvad man skulle önskat finna hos
författaren till »Les péres et les enfants». I sanning en sådan familjefar,
som man tyckte sig finna i honom, kan ha rättighet att lära andra
att uppfostra- sina barn. Jag har länge hållit af Legouvé såsom
författare. Huru ljuft att nu också få vörda honom såsom menniska!
Den bok och det porträtt, han gaf mig då vi skiljdes,
bevarar jag såsom det bästa minnet af mitt vistande här.
Nu farväl! Snart fortsätta vi resan söderut, och när vi nått
målet får du snart åter höra af
Din Hanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
