Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
på det rätta sättet. Så den nya katekesen, den nya
psalmboken, samt uppslaget till en ny bibelöfversättning. Härtill
sällade sig dessutom eu växande mängd sekteriska flygblad och
nykterhetsskrifter.
På häfdeforskningens fält började redan Geijer, Fryxell,
Strinnholm m. fl. att plöja sina djupa fåror och utså en säd,
egnad att i framtiden bära frukt för hela folket, ehuru den till
en början blott kunde uppskattas af de bildade klasserna.
Inom nyttighetsområdet hade bondepraktikan (första
upplagan tros vara af 1573) eller »Wädherbok» med »Itt
För-taal och liten Vndervissningh om ådrolåtande» etc. i
århundraden varit allena rådande. Senare tillkommo, i syfte att
förbättrande inverka på allmogens hushållning, en mängd andra
skrifter, med hvilka vi här ej kunna sysselsätta oss. Den sista
af de manga omskrifna och förbättrade upplagorna af
Bondepraktikan, bärande årtalet 1833, synes vilja förena det moraliska
och ekonomiska syftet. Den är en i sitt slag ganska ypperlig
folkskrift, »skrifven, icke af någon prest, men af en, som tror
att allt hvad menniskan gör måste hafva en viss andlighet med
sig, att hon, fastän icke prest, måste hafva en sådan känning
i själen, att hon, bland lefvernets omsorger, alltid drifves att
ihågkomma det högre lifvet.» Utgifvaren, G. Swederus, talar i
en enkel, naturlig ton, lika skiljd från lärdomens nedlatenhet
som från folksmickrarens råhet, och står i detta afseende öfver
de flesta svenska folkskriftställare, dem icke undantagna, hvilka
gåfvo det första uppslaget till en egentlig folklitteratur.
Detta skedde da några framstående män i hufvudstaden,
bland hvilka främst böra nämnas Franzén och Tegnér, år 1833
sammanträdde och bildade »Sällskapet för spridande af nyttiga
kunskaper ibland allmogen och de arbetande klasserna» samt i
sällskapets namn började utgifva tidskriften Läsning för folket.
1 den första, väl, men otroligt tungt, skrifna årsberättelsen yttras
att, ehuru svenska nationen är mera allmänt läskuimig än de
.flesta andra, denna hennes förmåga dock hittills endast tagits i
anspråk för den religiösa kunskapen; att den dock bör kunna
användas till hennes förmån äfven på andra föremål; att bristen
på lämpliga skrifter dittills förhindrat detta, samt slutligen: att
det var fyllandet af denna brist, som föreningen åsyftat med
utgifvandet af Läsning för folket. Ehuru kämpande mot många
svårigheter, vann dock föreningen inom kort lifliga sympatier för
sin sak. Efter ett par års förlopp räknade den öfver tusen be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
