Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Ännu var dock sökaren långt ifrån målet. Ännu gick
utvecklingen blindvis och trefvande framåt. Då höjdes ropet på
ordnade skolor för folket. Utanför riksdagen upptagen och
skärskådad af nationens yppersta män, understöddes folkskolans sak
inom densamma hufvudsakligen af bondeståndet. Så t. ex.
förekommo vid 1840 års riksdag i presteståndet blott en, hos
ridderskapet och adeln samt borgareståndet ingen, men i bondeståndet
ej mindre än tolf motioner i ämnet, uttalande icke blott det
varmaste begär efter upplysning, men äfven mänga förslag till
undervisningens ordnande, hvilka först i våra dagar blifvit
förverkligade och till en del ännu qvarstå såsom ouppnådda
önskningsmål. Så t. ex. yrkandet på en grundlig lärarebildning; på
församlingarnes rätt att sjelfva välja sina skollärare; på bildandet
af öfvervakande skolkomitéer; på inrättande af slöjdskolor i
förening med läseskolorna m. m. Sålunda förberedd, erhöll frågan
den vackraste lösning i och med folkskolestadgan af 1842.
Denna åter framkallade i sinom tid det första uppslaget till en
lärobokslitteratur för folket, i och med den s. k. Berlins
Natur-lära, ett sant nationalverk, i sitt slag oöfverträffadt och ännu
hos våra grannfolk tjenande till mönster tör detta slags
läroböcker.
Vid samma tid uppträdde Torsten Rudenschöld med sina
stora, men outförbara idéer Om stånds-cirkulation m. m., för att
dock småningom samla sig till en uthållig och välsignelserik
verksamhet i ord och handling för den nybildade folkskolan.
Under tiden började skalderna från den svenska diktens
guldålder tystna. Väl klingade ännu från Tegnérs lyra ett
och annat döende tonslag af folkelig art, men de förklingade snart;
väl diktade Geijer vid pianot sina älskliga visor, men i en ton,
som ej nådde folket, om den ock i sig upptog grundtoner ur
folkets lif. På den vittra arenan genomströfvade hippogryfen
i ståtlig passgång Sveriges Anor, och på skådeplatsen
frammanades af diktens trollspö Torkel Knutson, Vasakonungarne och
andra forntidens stormän. Böttiger införde med sitt
Nationaldivertissement folkvisan och folklifvet på skådeplatsen; F. A.
Dahlgren upptog och utvecklade i Vermländingarne samma motiv, på
ett mästerligt sätt. Jenny Lind adlade folksungen till konst.
Sjelfva bonddansen fick i Pettersson en oöfverträfflig typ. Senare
tecknade-Blanche, i grofva och sinnliga, men åskådliga drag, samt
Jolin, med finare penna, folkets karakter och hvardagslif och
inflyttade dem på skådeplatsen, der Deland m. fl. gåfvo bilderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
