Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Leonora Christina säger på sista bladet i sin bok: »Den
19 Maj, kl. öfver 10 om aftonen gick jag ut från mitt fängelse.
Gud ske lof, pris och ära! Han gifve mig nåd att erkänna
Hans gudomliga välgerningar och aldrig förgäta att mitt
tackoffer frambära!»
Regeringen anvisade Leonora Christina Maribo Kloster till
bostad och gaf henne en ärlig pension af 1,500 Rdl. Här lefde
hon ännu i 13 år, under hvilka hennes mesta tid användes till
litterär verksamhet. En dotter förljufvade hennes sista
lefnadsår. För alla fattiga och betryckta var hon en tröstens vän och
drog deras hjertan till sig. Den djupt bepröfvade qvinnan
slutade sitt erfarenhetsrika lif den 16 Mars 1698. Hennes minne
lefver och äras bland Danmarks folk; det må ock lefva och äras
i svenska hjertan!
Leonora Christina Ulfeldts »Jammers-Minde», som åtföljes
af ett högst intressant företal af den danske utgifvaren, är en
bok ensam i sitt slag inom den nordiska litteraturen.
Författarinnans lidande och oskuld, hennes trohet och Gudi
hängifna sinne, hennes höga förståndsodling, lifliga skildringsförmåga
och ofta lekande lynne, samt slutligen hennes gamla, enkla språk,
allt förenar sig att gifva dessa anteckningar ett fängslande
behag. Man kan visserligen anmärka, att några af detaljerna äro
alltför ohöljdt framstälda, och jag saknar icke anledning till den
förmodan, att en och annan torde finnas inom vårt lands
bildade kretsar, som stöter sig härpå och för obetydligheternas skull
till och med bortkastar den värdefulla boken såsom alltför plump
för en förfinad smak. Men den, som så gör, synes med all sin
bildning icke förstå hvad Leonora Christina fö^ 200 år sedan
förstod, nämligen att taga en sak enkelt och göra deraf hvarken
mer eller mindre än den förtjenar. Månne icke ett okonstladt
sinne är ett af de säkraste kännetecknen på verklig bildning?
Behöfver den ädla qvinnan for öfrigt någon ursäkt, så har hon
en tillräcklig sådan i hennes tids enkla umgängeston, äfvensom
deri, att hon skref sina skildringar öfver ett uselt fängelselif,
icke för en granskande allmänhet, utan tör sina barn, för hvilka
intet kunde vara likgiltigt, som angick den olyckliga modern.
Huru Leonora Christina Ulfeldts eget folk emottagit hennes
»Jammers-Minde», visas bäst deraf, att första upplagan redan
efter få månader var utsåld och en ny upplagd. Huru boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
