- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tolfte årgången. 1870 /
149

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

tid genomdref, hvarvid förfogandet öfver jordlotterna såväl
genom testamente som genom förordnande i öfrigt blef lemnadt
fritt. Detta förhållande gaf sedan anledning till åtskilliga
bi-afsigters befrämjande vid ingående af äktenskapen. Men den
spartanska lagen sökte annars råda bot äfven för sådant. Han
hade straff för hvad han benämnde kakogami eller dåligt gifte.
För att rigtigt fatta, hvad dermed menades, kunna vi på grund
af de gifna förhållandena indela det dåliga giftet i missgifte och
beräkningsgifte. Det förra felet hade ett äktenskap, som ej
lemnade tillförlitligt hopp om arfvingar; det sednare ett, som
in-gicks med ensidigt eller uteslutande afseende på utsigt till
förmögenhet. Lysandros’ blifvande mågar undergingo straff för fel
af det sednare slaget, ity att de efter upptäckten deraf, att
svär-fadren var fattig, öfvergåfvo sina brudar. Bröllopsceremonierna
voro mycket enkla och inneburo symbolisk efterbildning af ett
qvinnoröfveri, af en enlevering. Brudgummen bemägtigade sig
på utsatt dag med lagstadgadt våld sin brud och förde henne
till en beslägtad qvinna, som i den befattning, hon derigenom
fick, kallades nympheutria, hvilket vi efter likheten med det
svenska begreppet böneman möjligen skulle kunna tolka med
ordet böneqvinna. Denna förde bruden till hennes brudgemak,
afklippte hennes hår, iklädde henne manliga kläder och
sandaler, nedlade henue på en bädd af säf; och dermed hade hon
fullgjort sitt uppdrag. I sammanhang med bröllopet anställdes offer
till gudarne. Rörande den mera inre bevekelsegrund, soui enligt
våra begrepp föranleder äktenskaps ingående, nämligen tycke
och kärlek, få vi akta oss att, när det gäller antikens Greker,
dervid fästa föreställningen om något romaneskt, ja, ens om
någon liknelse till dylikt. Likväl gäller om de äktenskap, som i
Sparta ingingos, öfver hufvud taget mer än om dem, som
stiftades i det öfriga Grekland, att de knötos i följd af ömsesidigt
tycke. Detta berodde utan tvifvel på de många tillfällen till
fritt sammanträffande, sora den spartanske ungdomen hade.
Något men i sedligt afseende ansåg man här icke följa af den
anordning, hvarigenom under uppfostringstiden gossar och flickor i
vissa fall hade gemensamma öfningar.

Beträffande sättet att i Athen skaffa sig hustru tillgick
dermed vanligen säj att den blifvande brudgummen öfverenskom
med någon familjefader om erhållande af hans dotter: ofta nog
dock äfven så, att den unge mannens fader utsåg ett lämpligt
Tidelcrift för hemmet 12:e årg. 3:e håf t. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1870/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free