Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
nen egnar föremålet för sin uppriktiga kärlek, så mycket mera,
som de qvinnor, om hvilka här är fråga, oftast voro personer
af mycken själsbegåfning och med en bildning, som vida
öfversteg de infödda fria athenska qvinnornas.
Af hvad nu blifvit framstäldt synes, huruledes känslor och
lifsyttringar, som äro naturligt och moraliskt berättigade, om de
genom störande omständigheter hämmas, af egen inneboende kraft
sjelfva bana sig bivägar, hvilka äro ohelsosamma och farliga,
liksom det flodvatten, man obetänkt uppdämmer, så småningom
bereder sig utvägar på sidan, hvilka kunna underminera eller
förstöra trakten vidt omkring. Sä leddes så småningom hos
Grekerne familjelifvets källflöden i riktningar, som ändtligen
un-dergräfde hela samhällslifvet.? fasta mark. Men från det
grekiska lifvets skuggsidor vilja vi vända oss till ett förhållande hos
den æoliske stammens qvinnor, som utan otrohet mot de
sparsamma uppgifter, man härom eger från antiken, kan förete en
vackrare anblick. Den æoliske stammens, särdeles Boeotiens och
Lesbos’ qvinnor, deltogo lifligt i de konsttäflingar, som
anställdes till firande af religiösa fester. De uppträdde vid dessa fester
fritt i täfling med männen och vunno ofta priset framför desse.
Detta förutsätter en uppfostran, som väl var åtminstone i vissa
fall lika god som mannens. Föreningar, stiftade af och mellan
qvinnor, till befrämjande af sång, musik och skaldekonst hörde
äfven till vanligheten bland dem. Ur dessa framgingo
konst-närinnor af första rangen, bland hvilka den æoliska lyrikens
qvinlige Homerus, den lifliga, eldiga och själfulla Sappho, intager
hedersrummet. Bland qvinnor af den doriske och æoliske
stammen, hvilka utom Sappho gjort sig kända såsotn poetiska
konst-närinnor, vilja vi nämna: Megalostrata och Kleitagora från
Sparta, Telesilla från Argos, Anyte från Tegea, Praxilla från
Sikyon, Nossis från Lokris, Korinna från Thebai, Aristomache
från Erythrai, Myro från Byzantion, Erinna från Telos,
Kleo-bulina från Lindos, Myrtis från Anthedon. En egendomlig
offentlig täflingsstrid mellan qvinnor förekom å särskilda fester i
de æoliske staterne, nämligen täfling om pris för skönhet,
kyskhet och husliga dygder. I Elis voro på festen Kallisteia
utfä-stade tre pris för tre de skönaste qvinnorna; och med denna
sed eger sagan om Paris såsom prisdomare emellan de tre
täflande gudinnorna otvifvelaktigt sammanhang.
Sådana äro, i korta och ofullständiga drag tecknade, den
grekiska qvinnans egenskaper och ställning under tidrymden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
