Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.325
Först erinra vi då att qvinnan liade sina förebilder i
guda-verlden, att hon deltog i tempeltjensten samt hade del med i
det tillkommande lifvet — det andra ljuset. Hvilken del de
qvinliga gudomligheterna togo i sjelfva gudastriderna är oss ej
klart, men väl att de förberedde och ofta på mer än ett sätt
föranledde dem. Oftast var kärleken härvid drifkraft och
ledande till seger än för de onda, än för de goda lifsmakterna,
allt efter sin art. Att samma grunddrag beteckna qvinnans
karakter och inflytande under sagolifvet är tydligt äfven för
den, som blott flygtigt känner detsamma. I gudaverlden
likasom i sagolifvet återfinna vi sålunda qvinnan än såsom bevarare
och pånyttfödas af det goda och förlänande makten att skapa
detsamma, än såsom frestare till det onda; ej sällan äfven
offrande, ja förhärdande sitt hjerta, för att lyda ödets eller de
höge gudars bud. För öfrigt erinra vi blott som flygtigast oin
de trenne högsta qvinnotyperna i den gamla gudaläran: Nornan,
som vakar vid ingifvelsens källa, formar ödet och vid
hjeltar-nes vagga "spänner ränningen till deras lefnads storväf";
Valkyrian, uppträdande dels som ett vilje- och känslolöst verktyg
tör högre makter, dels som ett djupt känsligt qvinnoväsende,
slitet mellan den himmelska och jordiska kärleken, och
försonande båda genom offret af sig sjelf; slutligen Valan, den visa,
mycket vetande, fjerran öfver alla verldar skådande, evigt
mäktiga "sorgens brud".
I de allra flesta af dessa urbilder är kraften herrskande
öfver vekheten, karakteren öfver hjertat. Så ock hos
hedna-qvinnan. Obändigast framstår måhända kraften just i
brytningstiden mellan den gamla ocli den nya tron, skapande karakterer,
Storartade men demoniska, såsom en Gunhild, en Sigrid
Storråda m. fl.
Under inflytande af sitt eget skaplynne, af folkanden,
uppenbarad i sed och lag, samt af den tro, i hvilken hon fostrats,
hade den fornsvenska qvinnan intagit den ställning vi här
ofvan med några svaga penndrag sökt antyda.
Ehuru i många fall inför lagen omyndig och rättslös, hade
hon dock, såsom vi sett, tillvunnit sig ett obestridt välde inom
familjen. Äfven i det offentliga lifvet deltog hon ej sällan icke blott
såsom Blenda, för fosterlandets försvar, utan äfven för skipande
af lag och rätt. Det berättas nämligen att häradet i
styresmannens frånvaro ofta ställdes under uppsigt af hans hustru,
hvilken senare prisades såsom bidragande till mannens ära, då hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
