Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.326
förmådde öfva en sådan makt öfver folket, att den oskyldiges
rätt blef värnad, den brottslige straffad eller tvistande förlikta.
En viss jemlikhet mellan könen rådde alltså enligt
urgammal sed. Understödd af kristendomens jemlikhetsanda oeii
höga uppfattning af menniskans värde öfvergick seden delvis
till lag. Sålunda påbjöd Erik den helige på 1100-talet, att
hustrun skulle hafva rätt till "laga treding i lösören och
aflinge-gods", samt, tillägger Uplandslagen, "del i all den rätt, som
upländsk lag är". Härtill bifogade Birger Jarl lagarne om
hemfrid och qvinnofrid, till värn emot fordom brukliga
våldgästningar, brudrof m. in. och krönte slutligen verket med erkännande
af den ogifta qvinnans arfsrätt. Från medlet af 1200-talet fick
således, enligt svensk lag, dotter taga arf efter föräldrar, jemte
son, dock hon blott en lott och sonen två, samt likaså syster
ärfva hälften med bror. Att qvinnan förstod och till sitt fulla
värde uppskattade dessa nya förmåner, röjer krönikan på sitt
vanliga naiva sätt. När Birger Jarl dog, säger hon, sörjde båd’
gammal och ung och "mycket bådo för honom qvinna. Han
gaff them ock starckan rätt, ok lade ned mången ondan rätt, at
ingen måtte gjöra them melin".
I sexhundra år gällde Birger Jarls arfslag oförändrad, med
undantag blott för borgardöttrar, hvilka enligt stadslag fingo
lika arf tned bröderna likasom, efter reformationen, prestdöttrar.
Annu ett undantag gällde, som bekant, Wärends qvinnor, hvilka
till belöning för sitt manhaftiga försvar af hemorten erhöllo för
evärdeliga tider lika arfsrätt med männen. Först vid Oscar den
l:stes tillträde till regeringen 1844, utsträcktes denna rättighet
till alla svenska qvinnor.
U.
Vexelvis stigande och sjunkande fortgår den svenska
qvinnans spår i samhällshistorien under den långa tidrymden från
medlet af 1200- till medlet af 1800-talet. Man kunde likna
det vid en elektrisk tråd, ledd från hand till hand, och
verkande än lifvande än förlamande, än åter pånyttfödande, allt
efter ledarnes olika art och skaplynne.
Med en återblick pä några af dessa ledande personer,
grupperade i enlighet med deras inbördes samband och betydelse,
skola vi lättast slå bro mellan den gamla och nya tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
