Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.362
det är knappt troligt, att man kan uppspåra flere än dessa tvenn*
fall i hela den på familjehistorier så öfversvallande rika
fornnordiska litteraturen. Innehafvaren af giftomannarätten är
slägtens äldsta manliga öfverhufvud, alltså fadren, så länge hani
lefver. Efter hans död öfvertager den äldste sonen
förmynder-skapet öfver de ännu icke myndiga bröderna och öfver de ogifta
systrarna. Några lagar, nämligen den Svenska Uplandslagen
och Sjælländska lagen i Danmark, medgifva dock makten öfver
döttrarnas förlofning åt modren, efter fadrens död. Islands
gamla lagbok, Grågåsen, ger äfven denna rätt åt modren, dock
först efter den äldste sonens död. Den ordning, i hvilken
förmynderskap och giftomannarätt sedan, efter dessa leders död,
ärfves, är på olika trakter i Norden olika. Sjællandslagen,
hvilken ögonskenligen härutinnan bevarat den uräldsta seden, låter
efter verklig broders död denna rätt öfvergå på den äldste
half-brodern, först på faders, sedan på moders sida; finnes ej sådan,
öfvergår giftomannarätt till farfader, derefter till morfader,
derefter till farbröder, derefter till morbröder o. s. v.
Uplandslagen har väsendtligen samma räcka, men utesluter halfbroder
och inskjuter gift syster mellan broder och farfar. Grågåsen
inskjuter gift syster utan att utesluta halfbroder; sådan ställes
blott i rättsföljd närmast efter henne. Men detta, att systrar
få giftomannarätt, är en lika skarp afvikelse från äkta,
urgammal, nordisk rättsuppfattning, som det sedan följande införandet
af blott besvågrade fränder i räckan af giftomän.
Alla dessa slägtleder hade nu i tur och ordning fullt och
odeladt samma makt och myndighet, som vi förut visat
tillkomma fadren. Åtminstone ett fall af denna maktutöfning, lagd
i broders hand, är väl för alla mina åhörare bekant, nämligen
Ingeborgs af brödren Helge anstiftade giftermål med kung Ring
i Frithiofs saga, hvilken vi känna af Tegnérs glänsande
om-diktning i vers. Det gainmalnordiska orginalet i prosa finnes
likvisst i behåll och tyder på samma faktum. Vi minnas ju, huru
Frithiof talar om "inordbrännarkungen, som sålt sin syster",
om huru "våldet rånade, jungfrun gret" och det. hela var
"ni-dingsfunder". Men att något olagligt var begånget, kunde
Frithiof, midt under sina känslors svall, dock icke påstå.
Alla ofvannämnda stadgar gälla om ungmön, som aldrig
varit ur hemmet. En enka åter var väl så till vida friare, som
hon ej af sin fader eller af sina fränder kunde tvingas till ett nytt
giftermål; men hon kunde å andra sidan ej heller gifta sig utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
