Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.363
med fadrens eller brödrens, eller — ifall hon hade vuxua söner —
med dessas samtycke. Detta egendomliga fall af sonens
gifto-mannarätt öfver modren ådagalägges dels genom exempel ur
Laxdölasagan, dels ur gamla lagar.
Då nu en inans håg låg till en qvinna, tillgick sedan sjelfva
frieriet på följande sätt: Friaren, som fordom kallades biöill,
eg. bedjare, ledsagad af sin fader eller några af sina närmaste
fränder eller sina bästa vänner, samt tillika, när han var en
förnäm man, af ett ansenligt följe, begaf sig till den önskade
qvinnans fader eller förmyndare. Denna friarefärd kallades
bonorÖsför, d. v. s. färd för att fälla böneord, och sjelfva
frieriet bönorö. Ju större detta följe var, desto säkrare var
utgången; ty hvilken man var väl det, som ej helst gaf sin
skyddsling åt en friare af betydande slägt, åt en, som genom sitt följes
sammansättning kunde visa, hvilka mäktiga fränder och vänner
han hade att påräkna i vidriga fall? Blott mycket sällan var
friaren icke sjelf med på denna fard. Detta hände helst, när
han var en furstlig person, som genom sändemäu friade till en
utländsk höfdingadotter. En praktfull skildring af en friarfärd
af det sista slaget ger oss Tegnér i Frithiofs saga, då kung
Ring af Ringerike låter sitt friarfölje tåga ut för att framföra
hans bönorö om Ingeborg, konungadottren från Sogn.
"Ta’n guld ur hvalfven, ta’n smycken åt brud
"Ur skåp af eke;
"Och följen, I skalder, med harpoljud,
"Ty sångens gud
"Ar med, då vi frie, är med, då vi leke".
"Och ut drogo svenner med buller och bång,
"Med guld och böner,
"Och skalderna följde, en rad så lång,
"Med hjeltesång,
"Och ställde sig fram för kung Beles söner".
"De drucko i dagar, de drucko i tre,
"Men på den fjerde,
"Hvad svar kung Helge dem månde ge,
"Atsporde de,
"Ty nu de ville å färde".
Så gick det till vid kungafrieri. I vanliga fall var friaren
sjelf tillstädes; men likväl var det i allmänhet icke han, som
förde ordet och begärde qvinnan, utan den af hans ledsagare,
som var honom närmast i frändskap, eller stod högst i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
