- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tolfte årgången. 1870 /
367

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.367

Från dessa utflygter på lagarnas område, återvända vi nu
till vår friare och hans förespråkare. Det mest
maktpåliggande och tillika svåraste vid hela frieriet var naturligtvis
uppgörelsen om alla dessa utlagor; ty såväl fastepriset som
hemgiften och tillgåfvan samt den ännu af oss icke vidrörda
mor-gongåfvan skulle med den största noggrannhet bestämmas till
sin storlek, så att alla möjligheter till framtida egotvister på
förhand undanröjts. Först sedan detta skett, kunde den
egentliga trolofningen försiggå.

Såsom illustration till hvad vi nu genomgått må vi ur
Njàlssagan, den mest storartade af alla gammalnordiska
familje-historier, anföra följande frieri:

Det fanns två frejdade män på Island, bröderna Höskuld
och Rut. De rådgjorde en gång om ett lämpligt gifte åt Rut,
och sedan deras val fallit på den lagkloke Mård gigas dotter
Unn, gingo de tillsammans till Mårds bod vid Tingplatsen
nedanför Lagberget. Mård stod upp, sedan bröderna trädt in och
helsat; han tog Höskuld i handen och satte honom ned vid sin
sida. Rut satt bredvid brödren. De talade mångahanda, tills
Höskuld sade: "Jag är kommen att köpslå med dig. Rut vill
blifva din måg och köpa din dotter, och jag skall icke spara
på mitt". — Mård svarade: "Att du är en stor höfdinge vet
jag; men din broder känner jag icke". — Höskuld sade: "Han
är bättre än jag". — "Mycken egendom", sade då Mård, "torde
du få lägga fram med honom; ty min dotter får hela arfvet
efter mig". — "Jag behöfver ej besinna mig på", sade
brödren-förespråkaren, "hvad jag skall lofva. Rut skall få Kamnäs och
Rutstad, båda två goda gårdar, och ett köpskepp". — Då
började Rut, sjelfva friaren: "Håll så före, bonde, att min broder
månde hållit fram mig mycket, för det jag är honom kär, men
om I viljen öfvertänka saken, så vill jag att I sägen vilkoren".
Mård svarade: "Jag har tänkt derpå. Hon skall hafva 60
silfver-hundraden och derutöfver tredjedelen i din gård, och om I fån
arfvingar, skolen I dela jemnt mellan Er". — "Derpå går jag in",
svarade Rut, och togo de så vittnen derpå. De stodo upp, och
Mård fästade Rut sin dotter med handslag. — Här se vi de
ädlaste män i en nejd göra upp en dylik sak; men att höra efter
den unga qvinnans vilja, det kom ingen af dem i tankarna.

Först sedan alla dessa affärsförhållanden undangjorts,
kommer den formliga trolofningsakten mellan de unga. Men innan
vi gå att skildra densamma, vilja vi gifva en framställning af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1870/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free