Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.388
Praxis, og udtaler den Forvisning, at denne Tid ogsaa engång
vil oprinde hos os.
llermed s|utter Striden. Om Emancipationens Modstander
er bleven overbevist om at have Uret, eller om han tror, at
ingen af hans Paastande ere blevne rokkede ved E. C:s
Argu-inenter, kunne vi ikke sige; thi ban har ikke mere ladet höre
fra sig.
—a.
40. 1806—1870.
Under det man förfäras öfver ohyggligheterna af det
pågående kriget, häpnar öfver segrarens framgångar och beteende
samt gripes af deltagande för det arma folk, som i dessa dagar
dukat under för öfvermakten, frestas man att tro dylika
händelser, dylika lidanden och förödmjukelser vara utan exempel
i folkens och segerherrarnes historia. Det är dock en gammal
sanning, att verldshistorien företer ett kretslopp, som icke innebär
något egentligen nytt, utan endast återupprepar under mer eller
mindre nya former hvad tillförene händt. Personerna och
orterna skifta, och folken, likasom vågorna pä hafvet, stiga och
falla. Allt lefver och röres efter samma lagar. Ett inera
talande bevis härpå kan man svårligen framleta än de stora
tilldragelserna åren 1806 och 1870. Vi behöfva ej här
återupprepa de i hvars mans minne färska händelserna af förlidet år.
Vi veta alla hurusom Tysklands enhetssträfvande och växande
makt oroade franska kabinettet ooh hotade Frankrikes verkliga
eller föregifna supremati inom det europeiska, statsförbundet;
hurusom Napoleon III, under förevändning af en nationel skymf,
obetänksamt utkastade stridshandsken, i afsigt att sönderslita
den nordtyska konfederationen; huru de tyska vapnen, på
några få veckors tid, öfvervunno de franska härarne och
inne-slöto Frankrikes hufvudstad; samt huru, enligt all sannolikhet.
Tysklands kejsare, efter eget godtfinnande, kommer att
före-skrifva de hårda fredsvilkoren.
Nu till år 1806. Här var det Preusseu, som oroligt och
afundsjukt öfver den rhenska konfederationen öfverraskade
Napoleon den förste med en krigsförklaring. Låtom oss med några
ord uppfriska hågkomsten af huru det sedan gick. Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
