Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
"hafva med hvarandra att göra", sade hon. Han gick bort och
grinade åt henne. — Många af våra läsare känna tvifvelsutan
Shakspeares Othello och minnas då den verldsberömda
skildringen af skurken Jagos karakter. Ingenstädes i hela
litteraturen torde en mer fulländadt tecknad motbild till honom kunna
uppvisas än denne Tjostulf, och vi kunna med stolt beundran
för det nordiska snillet blott dervid tillägga, att Tjostulf var
tecknad af onämnd sagaman på Island 4 till 500 år innan
Shakspeares Jago säg ljuset. — Tjostulf gick nu bort och drap
Glum. Hvad som nu följer är ett af sagans tragiska
praktställen, och knappast någorstädes stå vi så invid sjelfva randen
af det dämoniska djupet i Hallgerds, den nordiska
hednaqvin-nans, karakter. Hallgerd satt ute, då Thjostulf kom, och hon
såg strax att yxen var blodig. Han sade: "Jag vet icke, hvad
"du vill tänka derom. Jag förkunnar dig Glums dråp". "Så
"har du vållat det?" sade hon. "Ja", svarade han. Hon log
deråt och sade: "Du är icke att leka med i strid". "Hvad
utväg skaffar du mig nu?" sade han. "Drag till min farbroder,
Rut", svarade hon, "och låt honom sörja för dig!" Uslingen
tror henne, men Hallgerd visste väl, att i hela hennes slägt
fanns ingen, som så till döden afskydde Tjostulf, som just Rut.
När han kom dit, förkunnade han Glums dråp. "Hvem har
vållat det?" sade Rut. "Jag slog honom", sade Tjostulf." "Hvi
red du hit?" sade Rut. "Hallgerd sände mig till dig", svarade
Tjostulf. "Då är det icke hon, som vållat detta", sade Rut och
drog sitt svärd — och nu är Tjostulf ur sagan.
Nu först äro vi hunna till den punkt, då sagans stora
huf-vudhjeltar framträda. Allt det föregående har blott varit en
prolog till hvad komma skulle, men en prolog, i hvilken vi se
anlag, hvilka kunnat utvecklas till något stort i det goda, i
stället genom förvända förhållanden växa upp till jättekrafter
i det ondas tjenst.
Det fanns på Island vid denna tid, två till tre årtionden
före år 1000, två mycket herrliga och framstående män. Den
ene hette Gunnar, den andre hette Njål. Båda, men
isynnerhet Njal, hafva på Islands politiska utveckling utöfvat ett högst
betydande inflytande. Njål bodde på gärden Bergtorshvål. "Han
"var en rik man och af skönt utseende. lian hade intet skägg.
"Han var en så lagklok man, att deri icke fanns hans like.
"Han var dertill vis och förutseende, gaf goda råd och gaf dem
"gerna, och allt hvad ban rådde folk blef till deras bästa; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
