Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
som ville blifva barnmorskor. Endast undantagsvis förekommer
en och annan särskild flickskola, der äfven qvinliga lärare eller
sä kallade läremödrar användes.
Huruvida qvinnor kunde deltaga i sockenstämma och prestval
synes ovisst. I förordningen rörande kyrkohordeval i Stockholm
1730 lemnas valrätt till "alla husfäder och innevånare" i
församlingen; sedermera synes denna rätt dock blifvit inskränkt
till husfäderna ensamt; dock röstade hustrurna i männens
frånvaro, och der man och hustru voro döda, nästa närmaste
arfving, hvaraf åter vill synas som hade qvinnan icke varit utesluten.
Att lagstiftaren ännu med få undantag ansåg qvinnan som
en underordnad varelse, hvilken endast under mannens ledning
och uppsigt, eller åtminstone helgad af hedern att en gång som
hustru hafva tillhört honom, var värdig att, likasom i andra
hand, tillgodonjuta menniskans rättigheter, framgår temligen
tydligt af hvad vi här anfört. Och likväl hade 1734 års svenska
lag stora företräden framför samtida lagar i andra länder, främst
deruti att den var ett uttryck af folkets eget rättsmedvetande,
sådant detta afspeglat sig i dess urgamla lagar. För sin tid
torde således 1734 års lag varit jemförelsevis frisinnad. Många
af dess, i våra ögon, hårda och halft barbariska stadgar hade
ursprungligen tillkommit för att skydda qvinnan mot orätt och
öfvervåld. Och att sjelfva skyddet kunde förvandlas till förtryck
anade troligen icke lagstiftarne. Måhända inträffade det icke heller
förr än anden i lagen började åsidosättas för bokstafven.
Huruvida 1734 års lagstiftare sjelfva i någon mån gjort sig skyldiga
till samma fel vid tolkningen af de gamla lagarne våga vi ej
afgöra; men att det nya lagverket i förhållande till qvinnan
hade en mera återhållande än frigörande tendens, synes oss
påtagligt. Härigenom befästades nu den passiva och
underordnade ställning, lagarne och allmänna tänkesättet redan under
1600-talet börjat anvisa qvinnan. Denna förändring hade dock
icke försiggått utan motstånd. Gammal häfd och sed talade
länge ett annat språk än lagarne och bibehöllo ännu i början
af 1700-talet större jemlikhet mellan man och qvinna än till
och med senare tiders friare lagstiftning mäktat åstadkomma.
Ett synnerligt karakteristiskt exempel på denna strid mellan
lag och sed ligger i detta ögonblick framför oss i det öppna
bref, hvari Gustaf den I:ste förklarar att han köpt egendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
