Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Sjö i Upland af "erlig, välbyrdig qvinne, hustru Anna", som
med sin käre husbondes, Jacob Westgötes ja och samtycke,
densamma till konungen sålt och upplåtit — allt detta under
det lagen uttryckligen förbjuder gift qvinna att uppgöra köp till
mer än fyra eller åtta penningars värde. Ett annat dylikt
exempel hafva vi redan anfört i berättelsen om Fru von Post och
den egendom hon bördade i mannens frånvaro *).
Huru morgongåfvan ej sällan, tvärtemot lagens bud,
betraktades och behandlades såsom innehafvarens verkliga tillhörighet,
den hon efter behag bortskänkte, visar sig bland annat af Axel
Oxenstiernas bref från 1647, deri han omtalar, dels att Fru Brita
Bjelke, g. m. Stenbock, skänkt hans (Oxenstiernas) brorsbarn
en egendom, jemte sin morgongåfva, dels att Fru Ebba
Leijonhufvud, svärmoder till Axel Oxenstiernas son, efter dotterns död,
med förbigående af egna slägtingar, testamenterat svärsonen sin
morgongåfva, Orboholm, samt Ekebyhoff, eller såsom det en
annan gång heter, "alla sina morgongåfvor".
Äfven påbudet att hustrun skulle antaga mannens namn
och följa hans stånd och vilkor fick länge vika för gammal sed.
Så — för att blott nämna ett exempel — bibehöll Hedvig
Charlotta Nordenflycht sitt eget namn, ehuru hon var gift med
Fabricius.
En annan afvikelse från lagen finna vi deruti att konungen
mer än en gång på begäran låtit ogifta qvinnor förklaras
myndiga, ehuru ingen lag berättigade honom dertill förr än 1810.
Slutligen tränga sig på vårt minne några historiska fakta, som
visa att den nämnda striden mellan sed och lag stundom
uppenbarat sig till och med i statshandlingar af största vigt, och som
tillika bestyrka vårt påstående att qvinnan ännu under medlet
af 1600-talet innehade en högre medborgerlig betydelse än man
sedermera tillade henne. Så t. ex. vet man att i de möten,
hvarigenom Skånes, Hallands och Blekings förening med Sverige
befästades, deltogo medelst ombud äfven qvinnor, samt att den
så kallade Malmö recess, år 1662, undertecknades äfven af ombud,
ej blott för gifta, utan äfven för ogifta qvinnor, sammanräknade
tio till antalet*). Ännu så långt fram som 1719 finna vi en
liknande tilldragelse. Det är redan nämndt att Margaretha
Ascheberg deltog i skånska adelns förening, som åsyftade dels
att genom val utse adelns representanter vid riksdagarne, dels
*) Sa 6:te häftet 13:de Arg.
**) Fruarna Rosencrantz, Thott, Beck, Ramel, Fröknarna Ramel, Thott m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
