Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Med böner om ursäkt tog hatten jag opp
helt tätt vid förtrollerskans fot;
men rosen nu böjde sin tjusande knopp
till hufvud, — en blick full af hot,
med värdighet parad, blef hela mitt svar,
den sade helt tydligt hur tölpig jag var.
Kamraten min log at mitt straffade spratt,
och gaf mig ett glåpord till lön,
jag sväljde och dammade stum af min hatt,
funderande på nya rön.
Nu slog, liksom blixten ur remnande skv,
mitt öga en herrlig, förtrollande vy.
Ett urgammalt slott i en speglande vik,
ekkransade höjder omkring,
en insjö på gungande öar så rik;
de tycktes oss dansa i ring.
"Min nådiga, täckes ni blicka hitåt?
Byt plats med oss herrar! — Förlåt!"
Men tärnan hon kastade långsamt en blick
åt vy’n, då den nästan var slut,
hon gaf mig till svar med en målande nick
att trakten hon kände förut,
hon ville ej vexla det ringaste ord;
ju mera hon teg, blef jag mera förgjord.
Ja, reste jag verlden omkring flera hvarf,
ack, fåfängt! ej funnes ett par
så talande ögon! De talte ej slarf,
nej, himlen blott vet hvad det var,
de drömde, och talte i drömmen förvisst
om englarnes oskuld och menskornas list.
Så mörka och glödande! — O, hvilken glöd!
Ett eldkol med sorgflor beliängdt,
dock blida, som jagade dufvans i nöd,
då gallret till buren är stängdt.
"En tärna från Södern, hon gästar vår Nord" —
jag tänkte — "förstår af vårt språk ej ett ord".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
