Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag svarfvade nu på fransyska en fras,
jag påtog min sötaste min;
dock fåfängt spenderade jag all min grace,
kamraten förstulet sitt grin.
Hon teg och kröp samman i hörnet så skygg;
jag bugade vördsamt; — den hulda blef trygg.
På tyska, på engelska sökte jag nu
att sätta ett samtal i gang,
en fras italienska, så präktig som sju,
tillfälligtvis lärd i en sång,
jag slungade djerft mot min marmorstaty.
Förgäfves! — Hon tycktes mig hata och sky.
i
’’Den stumma från Portici" — hviskade torrt
min reskamrat — "Låt oss gå på
med historietter af lättaste sort,
som henne att rodna förmå.
Ej döfstum hon är, nej, blott stum utaf nyck,
snart munnen skall tala i läpparnes ryck".
Men nu flög ett norrsken på tjuserskans kind,
en blixt sköt ur eldkolets brand,
hon vände sig bort, såg på väder och vind,
en suck hon förqväfde ibland.
Ack, hon var ej döfstum, som tydde så lätt
det hviskande hotet om vår oförrätt.
Dock, hvarför ej öppna den svällande mund
och låta oss höra ett ljud?
Vi voro ju inga barbarer i grund,
artister i skick och i skrud,
vi hade ju släckt en och hvar sin cigarr,
och jag med min hatt spelat krypande narr.
Nu började högljudt min skälm till kamrat
förtälja skandalens "ön dit";
men skönheten satt der så stolt och kavat,
likgiltig för allt bryderi.
Hon stirrade utåt på nejden. Jag såg
en himmel af oskuld i blick och i håg.
Tidskrift för hemmet. I4:tle ary. 1:a häftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
