- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Fjortonde årgången. 1872 /
135

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

och en tredje konst kunde de förut, att arbeta. Ni kanske tror
att jag öfverdrifver, men detta är verkligen icke fallet.

Men jag ser, att jag utbreder mig för mycket, utan att ändock
säga just det som borde sägas. — Derföre ännu i största korthet
ett och annat. De svenska folkhögskolorna hafva grundlagts af
män, nästan allesammans af akademisk bildning. Jag har starkt
skäl att tro, att alla dervidlag af rent fosterländskt intresse
drif-vits att inträda på denna så bekymmersamma bana. De vilja
också hålla ut, ifall de ej af ekonomisk nöd tvingas att afstå.

Skolornas syfte torde framgå af ofvanstående. Det är också
min lifliga öfvertygelse, att de äro egnade att fylla en mycket
vigtig plats i kedjan af Sveriges läroverk. Kunde de hejda
öfver-strömningen vid elementarläroverken och universiteten, så skulle
också dessa hafva skäl att tacka folkhögskolorna. Jag försäkrar
Eder att på min tid (1860—69) i Upsala voro i min
nation i medeltal vid hvarje examen en tredjedel af de
nyba-kade studenterna individer, hvilka aldrig borde gjort annat än
köra plogen och i en folkhögskola lära sig att bli tänkande och
ädelsinnade bönder. Nu ser jag skockar af dessa herrar, lexlärda
men obildade, utgå att slåss om lärareplatser och
komuiinistratu-rer. Tro ej att jag öfverdrifver! Det ligger full sanning i
detta påstående. Man kan i hjertat hafva qvar en temligen
hård och inskränkt natur, äfven om man bott bra länge i
gym-nasistherbergen eller på studentrum. Snillena och de stora
förmågorna bryta sig sin egen väg—men efter dem må man ej bygga
systemet i allmänhet.

Och nu till skolornas framtid. Grundläggarne hafva nu gjort
sitt. De hafva brutit stenen på fältet. De hafva visat att
dylika skolor kunna utveckla sig på svensk grund och i svensk
anda. De hafva befriat sig från den danska talträngdheten, utan
att dock förfalla i någon motsatt ytterlighet. De hatas af
gammaldags svenska skolmän och prester, emedan de ej bygga
blott på minnet, utan äfven ge den sjelfständiga tankeförmågan
och känslans utveckling ett rum. Utan offentlig hjelp falla de i
allt sämre händer; med ett understöd, som förvissar lärarne, då
de bryta sitt bröd i dag, att de också i morgon hafva en bit
bröd, kunna de efter min tro bli vårt fosterland till oberäkneligt
gagn och fylla ett tomrum, som nu finnes i serien af våra
undervisningsanstalter.

Det är bedröfligt, att folkhögskolorna skola behöfva ett
offentligt understöd, men det är dessvärre dock säkert, att de göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1872/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free