Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
sig återfinna de drag, han hos sin drömda Selma förut så
herrligt besjungit. »Hennes ögon», skrifver han, »voro isynnerhet
vackra och intogo mig genom sitt själfulla uttryck af oskuld och
blygsamhet.
»Ingen har jag sett så blicka
Och så rodna och så le.»
De orden voro som sagda om henne.» Den äktenskapliga
lycka, som han med henne i sex års tid njöt, har på ett vackert
sätt blifvit skildrad af en framstående sveusk vitterhetsidkare,
G. H. Me|lin, hvilken i sin ungdom fått se upp till Franzén
såsom till en faderlig välgörare. Två år efter denna hans första
makas död blef Franzén omgift med skalden Choræi enka och
lefde med henne uti ett öfvermåttan lyckligt tjugutvå-årigt
äktenskap. Men det märkvärdiga är, att Franzén med sin första
maka besökt skalden Choræi hus och gladt sig åt dennes husliga
sällhet, utan att drömma om det, som honom sjelf förestod, och
hvaraf hans framtida lycka och trefnad skulle bero. Men ännu
märkvärdigare är, att Choræus, då han på sin dödsbädd erfarit
att Franzén blifvit enkling, till en nära vän anförtrott en önskan,
att lians egen enka skulle blifva Franzéns maka. Om Franzén
uti »Lilly» återfunnit Selmas drag, så tyckes han deremot i fru
Choræi hafva mött »Fannys». »Hon blef», säger Grafström, »hans
goda engel». Uti henne torde han för sin egen mannaålder hafva
funnit något dylikt, som hans fader egt uti hans älskvärda moder.
Två år efter hennes död gifte han sig för tredje gången med
Kristina Elisabeth Arwidsson.
Den hårdaste pröfningen i Franzéns lif inträffade, dä
Finland slets från Sveriges hjerta. Hvilket var hans verkliga
fosterland, Finland eller Sverige? Till äfventyrs skulle Franzén
fått stå en hård kamp med sig sjelf för att svara på den frågan,
såvida icke en svensk vän, så att säga, eröfrat honom för
Sveriges räkning. Annu vacklande i sitt beslut, fick han nämligeu en
vacker dag den öfverraskande underrättelsen, att han var af
Svenska regeringen utnämnd till kyrkoherde i Kumla i Nerike.
Det var hans vän Rutström, som på eget bevåg anmält honom
såsom sökande till denna plats. I Kumla lefde sedan Frauzén
tolf de lyckligaste åren af sin lefnad på en skuggrik, behaglig
prestgård, omgifven af maka och blomstrande barn. Man
berättar, att dufvorna plägat fritt flyga ut och in genom Franzéns
fönster på Kumla, att de trippat på hans skrifbord och matats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
