Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
färre, fångantalet förminskades och besparingar vunnes, som i
ekonomiskt hänseende uppvägde kostnaden för den omsorgsfullare
undervisningen — för att icke tala oin den moraliska vinsten en
dylik reform skulle medföra.
Men icke nog med att staten ej gör tillfyllest för att
underlätta möjligheten för den frigifne fången att försörja sig; staten
lägger hinder deremot. Härmed åsyftar författaren, hvad han
kallar, det grymma lagstadgandet, att för en mängd förbrytelser,
den felande dömes till förlust af medborgerligt förtroende. Denna
dom gäller för lifstid eller vissa år, dock aldrig mindre än fem.
Under denna tid skall den sålunda bannlyste, enligt lagens ord,
såsom vanfrejdad anses. Och härtill kommer förordningar och
författningar, som ålägga presterskapet, att då frigifven fånge
begär frejdbetyg deri upptaga om han, till följd af domstols
utslag, är medborgerligt förtroende förlustig. Genom anbefallandet
af dylika prestbetyg, som förklara att egaren skall såsom
van-frejdad anses, har staten dragit försorg om, att den så
brännmärkte svårligen kan få ärligt arbete. Bortvisad från dörr till
dörr, i följd af det presterliga Urie-brefvet, tvingas han
slutligen till valet emellan att stjäla eller svälta. Den vanliga följden
häraf blir, att han snart i Fångvårds-Styrelsens tabeller
kommer att upptagas ibland återfallna i brott. Staten får återigen
kläda och föda en brottsling, hvilken under en visare lagstiftning
kunnat blifva en idog arbetare, som ärligen försörjt sig sjelf,
(vvrkans tjenare, säger författaren, borde numera vara befriade
från all slags brottsmålsregistratur; de kunna bättre använda sina
krafter till församlingens tjenst. I stället för att ifrågavarande
bestyr nu tillhör det presterliga kallet, föreslår författaren den
franska institutionen af så kallade casiers judiciaires. Dermed
förstås arkiv, inrättade vid vissa domstolar, hvarest anteckningar
förvaras öfver alla brottslingar födda inom domsagan. Här kan
hvar och en, som så åstundar, erhålla alla nödiga upplysningar
om en brottslings förbrytelser, de straff han undergått m. m.
Såsom en tredje orsak till det stora antalet återfall i brott
anför författaren det lagstadgandet, att unga förbrytare, i stället
för att underkastas särskild straffbehandling, åläggas likartade
straff som äldre brotslingar. Nu tillgår det så, att när en
yngling fyllt 15 år och begår brott, för hvilket fängelse eller
straffarbete är stadgadt, insiittes han i cell, eller, om brottet påkallat
mer än 2:ne års straffarbete, i gemensamt fängelse med de största
bofvar. I sednare fallet befinner sig den ännu oerfarna brotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
