Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
lingen inkastad i en skola till förhärdelse ocli försämring. När
han sedan, efter utståndet straff, återinträder i verlden, utau aunat
förord än ett prestbetyg som säger att han såsom vanfrejdad
skall anses — långt ifrån att då finna sig försonad med
samhället eller samhället försouadt med honom, finner han deremot
allt, både inom och utom sig, likasom sammansvuret att störta
honom till återfall i brott. Äfven häraf blir det vanliga slutet
fängelse intilldess döden afklipper hans lifstråd. Men icke heller
samhället kommer helskinnadt derifrån. Oberäknadt ofta blodiga
skråmor på landsbygd och i stad, blir det samhällets
sjelfför-värfvade lön, att underhålla en vilseförd, som genom bättre
anordningar kunnat försörja sig sjelf.
Den frimodige författaren anför flera dylika hjertgripanda
exempel. Han upplyser äfven, att år 1868 var antalet
straft-arbetsfångar under 20 års ålder 523; påföljande året 658; och
år 1870 uppgick det till 585 — alltså, hvad antalet angår, en
aktningsvärd plantskola för blifvande lifstidsfångar.
Med tillfredsställelse meddelar ban tillika, att
Fångvårds-Styrelsen lär vara betänkt på att anordna Nya varfvet utanför
Göteborg till straffanstalt uteslutande för unga förbrytare.
Författaren anser dock, att det hade varit fördelaktigare om en dylik
anstalt blifvit förlagd på landsbyggden fullkomligt afskild från
stad och det rörliga lifvet derstädes. Af de många dylika
förbättringsanstalter författaren har sig bekant, ger ban obetingadt
företräde åt de franska åkerbrukskolonierna vid Val-d’ Yèvre och
i Mettray, hvilka han anser af oss kunna tagas till efterföljd,
särdeles den förstnämnda. Han lemnar öfver densamma en
kortfattad redogörelse, dock alltför lång för att här i sin helhet
meddelas, och alltför intressant för att sönderstyckas *).
Den fjerde orsaken till återfall, om än mer indirekt, ser
författaren deri, att fängelsestraffet icke är tillräckligt afskräckande.
Det är att befara, säger han, att emedan staten består fången
rikligare och bättre föda än den frie arbetaren i många fall genom
eget arbete kan förvärfva sig, straffarbetet icke verkar nog
afskräckande från begåendet af brott. Den nuvarande utspisningen
innebär öfverflöd. Fången erhåller kött eller fläsk hvarje dag,
sammanlagdt l| skålpund i veckan. Dessutom erhåller han
dagligen 3 ort smör. Man kan således säga, fortfar författaren,
’) En utförlig berättelse om denna anstalt finner läsaren i ll:e årgången af
denna tidskrift, sidan 285.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
