Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
l:o att fönnildringar vidtoges i sjelfva strafflagen;
2:o att vid fängelsenia anställdes lärare, lifvade af
menniskokärlek, hvilka genom daglig sammanvaro med fångarna förädlade
deras vilja och ledde dem till en sann moralisk sinnesförändring;
3:o att sedan brottslingen utstått sitt straff han icke
handlöst utkastades i verlden, utan i stället för viss tid stäldes under
speciel tillsyn och vård, samt
4:o att staten antingen sjelf underhölle eller understödde
privata förbättringsanstalter, hvarest unga brottslingar, ännu ej
uppnådda 20 år, underkastades-en efter deras ungdom lämpad
straff-behandling.
Författaren tillägger vidare, att det nu är hög tid att ett
nytt steg tages i fortsättning med de förbättringar i
fängelse-väsendet, sora börjades då cellfängelserna inrättades.
Reformerna få icke stanna. I)et är ej nog att ega utmärkta
fängelsebyggnader; man måste äfven tillse att fångarnas behandling
är ändamålsenlig. De talrika återfallen i brott innebära en
ständig påminnelse, att icke allt mätte vara såsom sig borde,
författaren hemställer om icke skäl vore att taga i allvarligt
öfvervägande, i fråga om straffarbete för bestämd tid af 2 till 10 år,
huruvida ej försök kunde göras med så kalladt progressivt
fängelsestraff, i likhet med det irländska systemet. Iluf’\
udkarak-teren deri är, att langen far genomgå straffarbetet i flera
särskilda afdelningar, dervid honom lemnas större förmåner och
utvidgad frihet, allt efter som han genom förbättradt uppförande
gör sig förtjent deraf.
Med mera bestämdhet påyrkar författaren en genomgripande
reform af våra gemeusamhetsfängelser, och att densamma utan
dröjsmål sättes i verk. Det synes som om dessa fängelser, i
deras nuvarande skick, vore snarare utkläckningsanstalter för nya
brott, än asyler för anger och bättring. Den första och
oeftergif-ligaste förändringen skulle här vara, att nattceller anordnades,
på det fångarnas samqväm om nätterna förhindrades och de
åtminstone denna tid pa dygnet från hvarandra åtskiljdes.
Slutligen yttrar författaren varma och behjertansvärda ord
om i hvad mån den enskilde medborgaren bör vara staten
be-hjelplig, till förekommande af de nu talrika återfallen i brott.
Under sjelfva strafftiden bör det vara statens ensak att
hand-hafva värden öfver fångarna; men när fängelsets portar öppnas
och fången återfått sin frihet, kan och bör den enskildes verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
