Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
slutledningar. Så har du kommit derhän att likna det bref jag
nyligen skrifvit dig till, vid onaturliga djur. Dermed liar du
begått samma fel, som du sä käckt förebrått din vän. Ty alltför
skamlöst och dristigt har du öfverskridit måttet, och oförsigtigt
gifvit efter på det löpande talets tygel, då du jemfört ord —
hvilka efter mitt förmenande voro goda och ärliga och sprungna
ur ett godt samvete och en sann tro — vid villosken och sirener.
Detta kommer — räds jag — deraf att J män tron er kunna
utkräfva er egen tolkning af hvarje vänligt ord J undfån af oss.
Så är det dock ej och så skall det icke blifva. Jag skulle då
föga anstå dig.-»
Du har blifvit mig tadelvärd i det du förvrängt mina ord.
Vän! det skall du aldrig mera göra; följ min lära, den skall ej
skada dig. Ty vore du mig ej kär så läte jag dig löpa omkring
i ovisshetens och blindhetens afgrund. Du är dock bättre värd,
ty i dig skönjas ärans och tuktans frukter. Jag hade väl kunnat
inlägga mera i detta bref, men du är sà van, att du nog skall
förstå hemta mycket af litet. Trogen och lycklig förblif ve du städse’.
Här slutar den rörande brefvexlingen. Hvilka de älskande
voro, känner man icke, men det tros att mannen, till hvilken den
ädla qvinnan skref, var en andlig.
2
Riddarevisor från år 1190.
Ilerr Albrecht, en okänd minnessångare, sjunger som följer:
Min första kärlek skall också blifva min sista. Det strider
ofta mot mitt begär, dock råder mig mitt hjerta så. Skulle jag
älska mer än en, såsom många göra, så älskade jag ingen.
Jag har inför Gud tagit korset på mig och begifver mig dit
bort for min missgernings skull. Gud hjelpe tnig att jag vid
hemkomsten måtte med ära återfinna henne, qvinnan som för min
skull stort bekymmer hafver. Då är min högsta önskan uppfylld.
Men skulle hennes lif vända på orätt väg, då gifve Gud att jag
måtte förgås på färden.
Döden kan skilja mig från hennes kärlek, eljest ingen. Det
har jag lofvat, den är icke min vän, som vill vända mig ifrån
henne, ty jag har korat mig henne till min enda glädje. Om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
