Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281»
som konstnären på detta sätt målade. De tyckte sig höra och
skåda ett skådespelaresnille, hvars underliga fädernespråk de
visserligen icke begrepo, men af hvars röst och mimik de anade
till de själsmarter eller fröjder han framställde; och innan
timman var förbi nödgades de erkänna sig besegrade.
Så berättar anekdoten, som för den oinvigde visserligen kan
låta som en galenskap, men som för den med konstens mysterier
något mera förtrogne mycket väl låter tänka sig.
Eller kunna vi t. ex. inte känna deltagande för den lust
eller smärta, som, på ett afstånd, hvarifrån sjelfva orden icke
förnimmas, endast genom ljudet berörer våra öron? Hvilken ljuf
musik ligger icke i en moders ordlösa joller med sitt barn, hvilka
gripande toner uti en liten älsklings klagan? Sjelfva
menniskorösten, då den på ett naturligt sätt uttrycker den talandes känslor,
eger denna sympatetiska klang, som omöjligen af något
konstgjordt instrument i lika grad kan åstadkommas.
Vi behöfva blott erinra oss — vi, som askådat Börjesons
Erik den XIY:de, — hvilket öfverväldigande intryck, som
Catharina Månsdotters klagande stämma gjorde på oss, da den
förtviflade qvinnan, irrande i skogen, hördes ropa på sin vansinnige,
undanflyktande gemål. Man såg ej den arma, man hörde blott
på afstånd hennes hjertsmältande: "Erik! Erik"!
Sällan har väl menniskostämman iirat en skönare triumf.
o
Åskådarne kände sig gripne af det djupaste deltagande på samma
gång som af hänförelse öfver den herrliga qvinnorösten. Denna
röst tillhörde dåvarande skådespelerskan Fanny Westerdahl, och
ta sceniska konstnärer ha i så hög grad som hon kunnat glädja
sig åt den ovärderliga skatten af en vacker talorgan.
Vi skulle kunna hänvisa också på åtskilliga af våra
dagligen uppträdande artister, men för att icke höja den enes
förtjenst, då vi blotta den andres svaghet, namngifva vi ingen
genom att påpeka en förmån, för hvilken man^i främsta rummet
har att tacka den gifmilda naturen.
Huru nyckfullt dessa förmåner emellertid utdelas, derom torde
den person kunna döma såsom vittnesgill, hvilkeu under loppet af
mera än ett decennium innehaft föreståndareplatsen vid Kgl.
theaterns elevskola, och derunder årligen nödgats tillbakavisa
hundradetals unga personer, hvilka efter sorgfällig pröfning befunnits sakna
alla de konstnärs anlag, de i ungdomligt öfvermod förmenat sig ega.
Ofta har hos den ståtligaste figur och inom det mest höghvälfda
bröst gömt sig en stämma, så klen och skröplig, att den snarare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>