Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
fransk tillhörighet. Nu skulle vi göra verklighet deraf. Föir detta
ändamål hitförde vi fjorton ingeniör-soldater, hvilka, försedda
med behöriga materialier, blefvo landsatte, för att pa en
utskjutande udde, som beherrskade hamnen, bygga ett med vallar
omgifvet blockhus, samt der såsom garnison qvarblifva. Så länge
vi qvarlågo biträdde vi dem med korvettens folk. Den första
åtgärden, näst efter att utse platsen för sjelfva blockhuset, var
att upprödja och inhägna eu trädgårdstäppa åt dem. Hvad
jordens fruktbarhet beträffade, syntes den lilla militärkolonien
komme att gå de lyckligaste dagar till mötes.
Ehuru Nija Caledonia till ej ringa del var högländt och
bergigt, egde ön en riklig tillgång på odelbar jord.
Bergsluttningarna såväl soin de af floder och åar vattnade dalarna voro
skogbeväxta. De yppersta träslag och de ädlaste frukter frodades
här i öfverflöd. Utom kokos-palmen, som öfver allt lyfte sin
höga krona, voro der skogar af sandelträd och jernek, och nästan
hvarhelst man vände sig såg man blommor och frukt. Äfven
sockerröret växte der vildt. Troligen finnes dyrbara mineralier i
bergen, åtminstone visade infödingarna oss guld, som de sade sig
hafva plockat på ett i närheten af Numea-viken beläget berg,
hvilket fransoserna gaf namnet Mont d’or. Vid detta berg fanns
äfven stenkol. Ehuru Nya Caledonia får uppbära tropikens
lodräta solstrålar, var klimatet, genom de många vattendragen, de
stora skogarna och oceanens närhet, mildt och behagligt. Nätterna
voro dock mycket fuktiga.
Fisk och sjöfogel, äfvensom en sorts stora vilda dufvor funnos
i mängd. Ej långt från stranden der vi lågo till ankars fanns
en liten insjö, kringväxt af jättestora träd, hvilka sträckte sina
grenar långt ut öfver vattnet. Med denna sjö var det
besynnerliga förhållande, att ehuru vattnet var vidrigt bittert ocli
illaluktande var det dock kristallklart och öfverfullt af välsmakande
fisk. Vi brukade klättra ut på grenarna öfver vattnet, och
utkasta några brödsmulor. Fiskarna kommo genast i hundratal
till vattenytan, då vi med fina hagel sköto i stimmet. För hvarje
skott vände ett dussin eller så magarna i vädret, och upptogos
sedan åt oss af infödingarna.
Af giftiga djur såg jag, utom musquitos och små insekter,
inga andra än temligen stora tusenfötter och små skorpioner.
Vattenormar voro de enda som syntes af oruislägtet, men dessa
voro icke giftiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
