Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
vigtiga pedanter, så äro dessa personer alltid främmande för det
litterära yrket; de äro t. ex. gamla magistratssekreterare, som
svärma för Montaigne, militärer, som tagit Cæsar, om ock blott
i öfversättning, med sig på reservstaten, konstnärer, som fullända
sitt studium af Michel Angelo eller Beethowen genom Homer,
och sådana mäns samtal hafva en alldeles särskild och utsökt
doft, olik allt hvad man annars är van vid i den vägen.
Den tid man tillbringar med att läsa resebeskrifningar,
minnesteckningar, memoirer, bref och i allmänhet alla böcker, som gifva
direkta och personliga meddelanden är sällan förlorad; ju mera
naiva och ju mindre litterära sådana böcker äro, desto bättre;
ingenting är så fängslande som en litterär talang, hvilken är
omedveten om sig sjelf. Men bland de böcker dem en bildad
menniska i främsta rummet bör läsa, är den nyaste romanen
dagen har att erbjuda, vare sig boken väckt allmänt bifall eller
allmän förargelse. Läs den, hvarhelst du kan komma åt; på resor
eller hemma, på hafvet eller i din säng, det gör detsamma, blott
du läser den. Ty denna roman är, när allt kommer omkring,
just vår tid, den är vi sjelfva, är lifvet, rörelsen, hvirfveln i
hvilken vi lefva, och vi kunna och böra ej vara i okunnighet
derom. En lärd må inskränka sig att endast studera sanskrit,
och han skall derigenom endast vinna en ökad styrka, men en
person med allmän bildning och soiu lefver för något mål i
nutiden, hau får ej isolera sig från sin tid och sina samtida om
han ej vill likna Anteus, hvilken förlorade sin styrka i samma
ögonblick han miste sitt fotfäste på jorden.
Slutligen vill jag varna för det ständiga läsandet, den
omätt-liga, oupphörliga absorption, som i längden uttorkar alla andens
krafter. En ständig slukare af böcker förlorar sin individualitet;
det är ej längre en menniska, det är ett såll; tätt eller otätt
betyder föga: det är i alla fall endast ett såll. Må den läsande
gerna indela sin dag så att han ej furiorar en minut deraf, men
må han å andra"sidan icke tro att den tid är förlorad, som han
använder för att i ro smälta det ban inhemtat under dageus
studietimmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
