Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Och hvad skall man säga om alla de asiatiska folken, som här
för första gången uppträda med eftertryck? Den orientaliska
afdelningen är här vida bättre representerad än i Paris.
Japa-neserne t. ex. äro högst märkvärdiga. Ensamt deras afdelning,
rätt betraktad, tager veckor och månader, och ett menniskolif
vore för kort att studera den märkvärdiga företeelse, som vi
kalla verldsutställningen i Wien 1873.
Men tiden måste dock begagnas .. . ja, men fort och väl
följs sällan åt. Fråga dessa utställningsslukare, om de t. ex.
någon gång sett på vattenkonsterna eller de förtjusande acacierna?
Dundrade gånger har jag gifvit akt på ljusbrytningen i vattnet —
tänkt på den tvingande styrkan i djupet, som dock tillåter en
sådan frihet i fall — den tänkande ser nog lagen i friheten —
för den mera ytlige är allt en spelande, en förfriskande lek,
som förströr det trötta sinnet och sätter själen i jemnvigt.
Förfriska, svalka, lindra då sköna droppe, skönare än smaragd,
rubin och diamant — lika mycket skönare, som naturen alltid är
än konsten.
Ännu ett besök i konsthallen.
Låt oss gå in i Kunst-Halle, efter vi redan äro på väg;
jag fruktade länge att gå in, och hvarföre? — emedan konsten är
för allvarlig att leka med. Jag måste blicka länge och djupt
och jag fruktar att bli bunden. Under mina första besök hann
jag ej längre än till salle carrée, den första salen, der alla länder
äro representerade, samt till franska afdelningen, i min tanke den
bästa i Kunst-Halle som i industrien. Men huru olika äro ej
tycken och omdömen; en njuter med förståndet, en annan med
hjertat; men för att njutning alls må kunna ifrågakomma behöfves
ett uppfostradt öga. Jag tviflar på den nytta, som en obildad
person har af konstverks beskådande. För att värdigt framställa
ett konstverk erfordras ju en oändlig mängd kunskaper, tagna
inom alla områden, och strängt taget bör den åskådande på
förhand vara inne i allt detta, om han skall förstå och draga nytta
eller njutning deraf. Hvad tjenar det t. ex. den råa tysken att
beskåda gobelingerna från Paris, som han petar på rned doppskon
af sin käpp? Nog vet jag hvad jag skulle vilja använda käppen
till. Genom att se, lär man se, säger ordspråket, men det är
sanning endast så till vida, som man samtidigt uppfostrar sitt
öga. Det mest betecknande draget för den nyare franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
