Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
qvinnor, verldshistorien har att uppvisa, som här i den heliga
Birgittas gestalt träder oss till mötes.
Birgitta Bralie, född 1302 (enl. somliga 1303), hade till
moder en sällsynt from och renhjertad qvinna och till fader en
af landets ypperste män, hvilken, såsom förste samlaren af
ofvannämnda landslagar, kan anses såsom en grundläggare af den
svenska litteraturen. Birgitta utmärkte sig från späd ålder genom
ovanliga förståndsgåfvor och ett djupt religiöst behof. Dessa båda
grundelement i hennes skaplynne utvecklade sig i bredd med
hvarandra och kommo henne, att såsom mogen qvinna och gift
med en man af betydande ätt framstå såsom en af den tidens
inflytelserikaste personer, inom sitt lands politiska stridigheter,
sä väl soin inom det religiösa lifvet i allmänhet.
Birgitta var dock samvetsgrann och pligttrogen säsom få i
sitt första och närmaste kall, som hustru och moder. Först da
fosterlandet behöfde henne, utträdde hon ur den husliga kretsen,
för att inom det unga, med henne befryndade konungahuset, vaka
öfver de förslappade sederna och med sina kloka råd stöda det
vacklande regentparet. Derefter deltog hon med sin man i de
växande politiska stridigheterna inom landet, och drog sig slutligen
jemte honom tillbaka till ett stilla, kontemplativt lif, afbrutet
endast af vallfärder och arbete för lidande och i synd sjunkna
medmenniskor. Efter mannens död egnade hon sig uteslutande åt ett
religiöst lif. Från denna stund antogo hennes fromma betraktelser
småningom formen af heliga ingifvelser, eller hvad hon sjelf kallade
"uppenbarelser", hvilka, efter hennes egna på modersmålet affattade
utkast, möjligen äfven efter hennes diktamen, upptecknades på
latin af hennes biktfader. Hela hennes troslif uppgick slutligen
i dessa syner och uppenbarelser. Sjelfva planen och reglerna för
det af henne stiftade Birgittiner-förbundet och dess första kloster
i Wadstena antogo för henne formen af en syn, en himmelsk
ingifvelse. — Dessa uppenbarelser, i förening med hennes fromma
stiftelser och sjelfuppoffrande lif, förskaffade Birgitta inom kort
ryktet af en heli«, med gudomlig uppenbarelse benådad qvinna.
Hon företog nu vidsträckta vallfärder i utlandet och vistades
derunder längre tider i Rom. Likasom Luther först här i
påfve-väldets medelpunkt ßck ögonen öppna för dess missbruk, så ock
nu Birgitta. Hennes "uppenbarelser" togo härefter alltmera formen
af ljungande varningar mot kyrkans missbruk, och brinnande
uppmaningar till lärans och lefvernets renande och förandligande.
Häraf stegrades hennes rykte bland de verkligt fromma, hvaremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
