Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
de herrsklystne prelaterne harmades öfver djerfheten hos en qvinna
att våga klandra kyrkan och dess män.
Lika fordrande, sora hon var på Kristi tjenare, lika sträng
var den ädla sierskan mot sig sjelf. Hennes skrifter och
efterlemnade böner bära öfverallt vittne om en oaflåtlig kamp, icke
blott mot kyrkans missbruk, utan ock mot egna frestelser, i form
än af religiöst tvifvel, än af högmodets och herrsklystnadens
lockelser.
Efter återkomsten från en vallfärd till den heliga grafven,
afled Birgitta i hög ålder den 21:sta Juli 1373 i Rom, der hon
omkring tjugo år senare blef kanoniserad.
Birgitta Brahes hela lif hade varit ett lif i kamp och kärlek.
De egenskaper, som, enligt hennes förträfflige biograf, professor
Hammerich, företrädesvis tillhörde henne, voro historisk instinkt,
en skarp uppfattning af verldsförhållandena i stort som i smått,
stallets aningsgåfva, inom troslifvet stegrad till helig ingifvelse,
samt en brinnande kärlek till Gud, mensklighet och fosterland.
Vid dessa stora egenskaper häftade naturligtvis mycket af
den tidens svaghet och vantro. Men Birgittas hela skaplynne och
verksamhet voro dock fullkomligt sjelfständiga och hennes ställning
till den svaga och urartade kyrkan en afgjordt reformatorisk.
Ett bevis härpå äro bland annat de protester, sora väcktes ai
rättrogna katoliken vid kyrkomötena i Constanz och Basel mot
hennes upptagande bland kyrkans helgon. Hammerich betraktar
henne som en länk i den stora götisk-slafviska trosväckelsen, sora
från det 14:de århundradet aflöser den romanska, och som genom
henne fortplantats till norden. Ilär erkännes hon också numera
såsoin en reformationens föregångerska.
Birgittas skrifter, ehuru icke uppställda enligt något klart,
system, hvila dock på en bestämd lifsåsigt. Grunden för denna,
likasom för hela hennes lif, är kärleken. Hennes mystik är ett
slags kärlekens filosofi. Hennes språk är kraftigt, nästan manligt,
och rikt på bilder frän lifvets och naturens alla områden. Fullt
af ytterligheter vexlar det ofta inom några få rader från dräpande
satir till helig extas, än gisslande till blods, än försraältande
i kärlek.
Redan genom dessa sina skrifter bildar Birgitta epok i vår
tidigaste litteratur; men icke nog härmed. Genom den stora
tanken att bilda ett samfund, likt Birgittinerorden, der män och
qvinnor tillsaramans kunde arbeta pä folklifvets pånyfödelse —
en högskola för modersmålets utveckling till ett lydigt verktyg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
