Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Guds och fosterlandets tjenst — genom denna stora tanke verkade
Birgitta i en lång framtid för svenska litteraturens utveckling.
Modersmålets rätt gentemot latinet var ett bland föremålen för
den hugstora qvinnans strider. I sjelfva verket är det ock Birgitta
och de från henne utgående Birgittiuerklostren, som vi hafva att
tacka för uppkomsten af en andlig litteratur på modersmålet.
Från henne utgick äfven första impulsen till en svensk
bibelöfversättning. Sjelfva det fornsvenska språket torde ej hafva
undgått sin andel af Birgittas alltid renande och stärkande
inflytande. Det anses åtminstone på hennes tid stå högre och röra
sig friare, än under följande århundraden.
Birgittas skrifter tillika med andra öfver henne och dem
författade arbeten hafva, som bekant, blifvit spridda och öfversatta
på nästan alla civiliserade länders språk, och detta i en sådan
mängd upplagor att en fullständig bibliografi öfver desamma skulle
upptaga volymer. I den här följande katalogen har blott en i
korthet sammanfattad förteckning kunnat upptagas, hvilken dock
torde ega så mycket mera värde, som den blifvit utgifvarne
godhetsfullt meddelad af Birgitta-litteraturens grundligaste kännare
i vårt land, Kongl. Bibliotekarien D:r G. E. Klemming.
Birgittas dotter, deu heliga Katharina, samt andra, dels okända,
dels namngifna nunnor, hafva riktat vår medeltidslitteratur med
andaktsböcker, legendarier, m. m. dels i afskrifning, dels i
öfversättning. Flera af våra skönaste folkvisor bära spår af att vara
diktade af nunnor. Att qvinnor af de förnämsta ätter, äfven
utanför klostreu, älskade och befordrade en litterär verksamhet,
visar sig bland annat deraf att Ingeborg Tott, Riksföreståndaren
Sten Sture den äldres fru, på egen bekostnad upprättade ett
boktryckeri för Upsala Akademi.
Ej långt derefter finner man i svenska häfdeu namnet af en
hugstor qvinna, Kristina Gyllenstierna, som ensam i nödens stund
sökte värja sitt land mot en hotande fiende och lyckades att,
medelst skrifvelser till rikets i landsorten kringspridde ädlingar,
förmå dem att jemte en väpnad styrka samlas till rikets försvar.
Dessa skrifvelser skulle hafva tillhört de dyrbaraste bladen i vår
historia oui de blifvit bevarade. Men så vidt vi veta har man
ej återfunnit dem i original. Tillvaron och inflytaudet af dessa
handskrifter hafva dock gått som en tradition från den ena
häfdatecknaren till den andra, och under denna form hafva vi ansett
dem böra i en historik öfver svenska qvinnors skrifter omnämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
