Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
293
Femtonhundratalet bildar i öfrigt ett fullkomligt tomrum i
vår qvinliga litteratur. En orsak härtill torde böra sökas deruti
att den katolska kyrkan, som fostrat och tagit i anspråk äfven
qvinnans intellektuella krafter, hade fallit, och att den lutherska,
som trädde i hennes ställe, lemnade dessa krafter oanvända. Väl
återfinner man i historiska samlingar bref af framstående qvinnor
från nämnda tidskifte, t. ex. Margareta Leijonhufvud, Ebba Brahe,
Kathariua af Pfalz in. fl.; men ehuru intressanta såsom
tidsskildringar sakna dessa bref allt värde såsom litterära produkter.
Vid öfvergången till nästa period möter oss en gestalt, som
borde tillhöra litteraturen. Det är Wendela Skytte, dotter till Gustaf
Adolfs lärare. Men, ehuru vidt beryktad för sin lärdom, och till
och med uppträdande i offentliga disputationer, har hon dock icke
efterlemnat några skrifter. Först med Drottning Kristina träder
den svenska qvinnan åter sà att säga fram på scenen.
Gustaf Adolfs begåfvade, men i så många afseenden
missriktade dotter, hvars lif och karakter äro alltför allmänt kända att
här behöfva skildras, har äfven inom litteraturen lemnat spär
af en rikt utrustad ande. Hennes bref till de utmärktaste af
hennes samtida, hennes sjelf biografi, samt hennes "moraliska
tankar" vittna om hennes snille och ovanliga stilistiska förmåga,
samt röja en ädelhet och renhet i grundsatser, som blott alltför
ofta saknades i hennes handlingssätt. Hon skref dock vanligen
på franska språket och torde derför icke kunna sägas genom sina
skrifter, hvilka dessutom först i slutet af 1700-talet offentliggjordes
i Sverige, hafva öfvat något inflytande på den svenska litteraturen.
Personligen gjorde hon det deremot så mycket mera, dels genom
att uppmuntra och understödja inhemska författare, dels genom
att draga till sig flera af utlandets yppersta snillen och tänkare,
hvilka öfvat ett märkbart inflytande på bela den svenska kulturen.
Den nyare svenska skaldekonsten och skönlitteraturen räkna i
sjelfva verket sitt upphof från Drottning Kristinas tid.
Spridda diktförsök och gudliga skrifter, dels i öfversättning,
dels i original, börja nu förråda tillvaron af återvaknande litterära
anlag äfven hos qvinnan. De flesta och bästa qvinliga
originalarbetena från denna tid *) äro dock, med få undantag, skrifna
liksom Drottning Kristinas på fremmande språk. Elsa
Änders-dotters **) herrliga psalm, intagen i den gamla svenska psalm-
") Se t. ex. Ebba Maria och Joh. Eleonora de la Gardies diktförsök m. fl.
") Tvifvel har på senare tider uppstått huruvida Elsa Andersdotter var svenska
eller danska. Möjligen var hon född i någon uf de aftriidda provinserna och kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
