- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Femtonde årgången. 1873 /
296

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

boken af år 1695 samt återupptagen i den nya af 1819, torde
vara det yppersta litterära alster på modersmålet af qvinnans
hand, sedan Birgittinernas tid, och står såsom sådant fullt i
jemnhöjd med hvad samtida manliga författare frambragt.

Med Sophia Elisabeth Brenner, hvilkens första dikter utkommo
1709, börjar den svenska qvinnan först taga en verksammare
del i det litterära arbetet. Utan högre skaldegåfvor stod dock
fru Brenner i poetiskt afseende i jemnhöjd ined den tidens öfriga
diktare; men öfver de flesta i språkets och versens behandling.
Den enda ära hon åsyftade var, för att begagna hennes egna
originella uttryck: "att hafva skrifvit på det språk hon är född
uti och böjt det mera till skaldebruk", samt att lia visat hurusom
"qvinfolk kan skrifva på vers och icke skrifva illa."

Således ett fosterländskt och ett specielt qvinligt syfte. Tanken
var, isynnerhet för den tiden, djerf, men den vann sitt mål.

Vägen till litterär verksamhet var nu öppnad äfven för
qvinnan, och hon har sedan dess, oafbrutet, begagnat sig deraf.

Fru Brenner efterträddes af Hedvig Charlotta Nordenflycht,
en verklig skaldenatur, som icke länge kunde stanna vid den
torftiga skolmästarevers, som hos den tiden gjorde tjenst för
poesi, utan bröt sig en ny väg, i det hon vid sidan af Frese
skapade en svensk lyrik. Likasom hvarje äkta lyriker afspeglar
hon sig omedvetet i sin egen dikt:

"En klarögd själ, som in i evigheten skådar", — "ett hjerta,
som fint och starkt och ömt och häftigt känner" — se der Hedvig
Charlotta Nordenflycht, tecknad af henne sjelf. Så väl genom sina
dikter som genom sin personlighet har hon i flera riktningar djupt
inverkat på den svenska litteraturens utveckling. Till hennes
närmaste och förtroligaste krets hörde den tidens förnämsta skalder,
och tillsammans med dem bildade hon ett slags diktareförbund,
"Utile dulce", som blef en skola och en källa till förädlande nöjen
för hufvudstadens vittra ungdom, långt efter stiftarinnans död.
Detta förbund var en föregångare till den af Gustaf den H:dje
stiftade Svenska Akademien, i hvilken de förnämsta af dess
med-leminar invaldes. Fru Nordenflychts poesi innehåller, säger
Atterbom, i sitt förträffliga verk "Siare och skalder", på en gång
afslutningen af de förflutna och första anslaget till de kommande
riktningarne inom den svenska skaldekonsten, och enligt honom

dä med skäl räknas till båda nationerna. DS i alla händelser hennes psalm af
ålder ansetts för en af de skönaste i svenska psalmboken, och der icke står
upptagen såsom öfversättning, kanna vi med full rätt räkna den till vår littcratnr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:20:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1873/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free