Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
kollegiet rekommendation borde berättiga till inträde i detta
läro-verk, som för alla skulle vara fritt. Vi hafva tänkt, att detta
läroverk skulle på de bokliga kunskapernas område vara
någonting motsvarande det, som musikaliska akademiens artistklass är
på det musikaliska. Till inträde dit berättiga hvarken penningar
eller anförvandter önskan, icke ens den aktningsvärdaste flit nied
deraf följande stor mekanisk färdighet, utan blott den högre
begåfningen.
Det är visserligen mycket mer att säga i detta vigtiga ämne,
mea vi böra sluta här, dels derföre att vi torde trötta genom
för stor vidlyftighet, dels derföre att vår afsigt icke varit någon
annan än att åstadkomma en liten påstötning, ett gif akt på
denna betydelsefulla fråga. Profven den noga, skärskåden den från
alla sidor och bidragen, alla som kunnen och viljen, till dess
lyckliga lösning! q
2, En ibland hundra.
Ser ni körsbärsträden der borta, och huru vinden skakar
deras hvita blommor som ett ymnigt snöfall ned mot jorden?
Nå väl — då ser ni också bygnaden, som skymtar fram emellan
grenarna, och ni känner den igen, ty helt säkert har ni mången
gång beundrat den rikedom af vackra blommor, som breda ut sin
färgprakt bakom de klara fönsterutorna och som taga sig så väl
ut mot den nya, luftiga spetsgardinen. Ni har anat, att det är
en qvinna, som ömt vårdande fostrar dessa Floras fagra barn; ni
har kanske sett en hvit hand, på hvilken vigselringens guld
skimrar i ny och ännu ofördunklad glans, sysla emellan de gröna
stänglarna och bladen, eller möjligen ett fint, blekt ansigte böja
sig ned öfver de doftande blomkalkarna. Gör ej jemförelser, sök
ej likhet emellan henne och den röda rosenknoppen, mot hvars
nyvaknade skönhet hon småler så gladt; likheten fans en gång,
men det är länge sedan — den flydde ined hennes första ungdom.
En och annan silfverstrimma blänker redan i hennes hår och
kinden har ej rosens färg och rundning mera, men hennes lifs lycka
— den länge väntade — har nu gått i blom, och den skall ej
vissna, ty rot och krona hemta kraft och näring från något bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
