Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
än jiordens mull och den flyende dagens sol — från det evigt ädla
och oförgängliga i den kärlek, sora ej "söker sitt eget".
Att tiden flyger på snabba vingar, det veta vi litet hvar,
men ingen vet det bättre än den, sora sitter åldrad och blickar
tillbaka på de vidsträckta rymder, som mätas af de mäktiga
vingslagen. Händelser från årtionden sedan tyckas ligga så nära
sora frän i går, och när mina tankar nu dröja vid de minnen,
som äro fästade vid dem, ur hvilkas lif jag går att teckna några
drag, så har jag verkligen svårt att fatta, det fyrtiofyra somrar
lofvat våra lundar, sedan jag första gången såg Birger O. Han
hvilade då i mina armar framför dopfunten, ur hvilken presten
vattenöste hans lilla kala hufvud, och när det namn uttalades,
under hvilket han upptogs i församlingens gemenskap, såg han
upp på gumor med stora ögon, tog med handen i hennes
nedhängande mössband och drog på munnen liksom ville han säga:
nu vet du hvem jag är. Jag kyste honom, när jag lade honom
tillbaka i vaggan, och från den stunden daterar sig den vänskap,
som sedan varaktigt bestått emellan oss.
Väl tror jag, att den till en början fans hufvudsakligen eller
encast å min sida, men jag vann honom så småningom. Med
tennsoldaternas tätt slutna led, med trummans och trumpetens
krigiska ljud eröfrade jag honom tum för tum, och slutligen gaf
hai sig alldeles, när gumor lät det tunga kavalleriet rycka fram
i dsn så länge och djupt eftertrådda gunghästen.
Då storken kom med lilla syster och man af den anledningen
önskade hemmet så mycket som möjligt stäldt på fredsfot,
tillbragte han ett par veckor hos mig, under hvilken tid vårt
för-buid för alltid beseglades. Då var det naturligtvis endast fråga
om lek hela långa dagen, och jag fick uppöfva min glömda
fär-digiet i den vägen, skiftande art och namn, ailt efter som hans
bansliga fantasi kräfde nya föremål och leken omvexling. Men
om aftnarna sutto vi och talade allvarligt om allt det myckna,
son skulle ske och hända, när liten blef stor, och ni kan tro
det var ej smasaker det. Jag mins så lifligt en af dessa
allvars-stuider.
"Och så skall du bli mammas hjelp och stöd och lilla syster»
trohste beskyddare," sade jag, afslutande en lysande framtidsplan.
"Det vill du ju, lille Birger Jarl?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
