- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
41

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

ej med den dessa sjelfva helst önska utan med den bästa gården,
den största rikedomen, och så få de en hustru eller man på köpet.
Men i de hem som sålunda bildats, framqvälla orena källor, ur
hvilka barnen ej kunna ösa någon djup kärlek. De se att
föräldrarne ej sammansmält i hjertelag, i tankar, i åskådningssätt,
och blifva sålunda sjelfva främmande för kärlekens lif. Der denna
låga uppfattning af äktenskapet råder, uppstår ej blott
hjertskä-rande våld på mångens lycka, utan der bor också en verklig fara
för fäderneslandet; ty dettas sanna väl består icke i stora
inkomster, rik afkastning, inånga jernvägar, goda riksdagsmän och
mera sådant, utan i hemmens sällhet, och der denna finnes stor
och djup är ock folket stort, der den saknas blir folket svagt. —
Våra fäders begrepp härom var så klart, att de gjorde det
förut-nätuda sättet att se saken till en jàttarnes åskådning, och häri
voro männen, ej mindre än qvinnorna, ense. Freja hade intet
emot att få en man, ej heller en man med gods och guld, som
ju deune Trym hade i öfverflöd, men hon ville kunna dela
något högre med honom än blott maten och egodelarne: hon ville
kunna älska, hon önskade sinnets, tankens, känslans gemensamhet;
och denna mening hyste ock våra fäder. De valde allmänneligen
man eller hustru sådan att de hos dem skulle finna en samkänsla,
som kunde taga del i hvad de högst älskade. Att så emellertid
ej alltid var fallet, visas genom Frejs giftermål, i hvilket mången
ännu i dag kan spegla sig. Han greps af en så häftig kärlek till
en skön jätteqvinna att han gaf sitt svärd åt hennes slägt för
att erhålla henne som brud, och derföre, när kampen om gudarnes
tillvaro stod, när Ragnarök kom, var Frej vapenlös. Så går det
ock i lifvets strid för hvarje man, som länkat sitt öde med en
qvinna, hvilken saknar syn för hans pligt, hvilken ingen annan
åsigt har än att han skall uppgifva alla sina åsigter. Och sä stort
är qvinnans välde att om hennes vilja drager åt ett håll och
mannens åt ett annat, så leder hon honom från hans väg, om
icke för kärlekens sa för husfridens skull. Lika stor som
qvinnans makt är att uppelda, lika stor är den att förlama, och mannen
må se sig väl före, hvilken qvinna han väljer att stå vid sin sida
i lifvets kamp, ty det är hon som i första hand kan frälsa eller
fälla honom.

I Friggas gestalt möter oss ej blott niaimodern utan
husmodern; hon har endast tanke för make och barn, men ej blott,
för deras lekamliga välbefinnande, utan än mera för hela deras
andliga lif. Hon lade sitt ja till hvarje Odens gerning, hon tog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free