Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
uppenbar del i allt, hon var den, som först fann ràd, hon var
den tysta och stilla, som intet sade, men allt visste, som städse
fann det rätta, och på samma gång rätta ordet och rätta sättet
att utföra det. Hon lyste säkert på mången nordisk qvinnas väg,
som en sann bild af en rätt husmor, af den starka, milda och
stilla qvinnan; så helt ut sin mans hustru och sina barns moder
uppenbarade hon för dem, som oss, hjertelifvet från denna sida.
Om Freja i sin okränkbara qvinlighet och kärlek, och om
Nannas trohet, som andra sidan af samma lif, hafva vi förr talat.
Slutligen målade våra förfäder i Idun bilden af qvinnans gåfva att
föryngra, att med sångens makt bringa eld och ungdom till alla
hjertan, ty vi veta att Idun, ungdomens gudinna, var gift med
Brage, skaldernas gud, sångens eviga makt. Och spörjer någon
om hvarest fäderna fingo de skära färgerna till Iduns bild, svara
vi: hos qvinnorna rundt omkring dem, hos ungmön, hos modern,
hos den gråhåriga gamla; de egde och bevarade bättre den
ungdomsfriskhet, som ej granskar och klandrar, utan andligen liksom
tager skalderna i famn då mannen ej vågar detta för kritikens
skull. Öfverallt är det qvinnorna, som från slägte till slägte
bevarat arfsångerna. Hos dem finna samlarne af dessa alltid sina
bästa fynd; de hafva älskat dessa toner, dessa q vadens hjeltar;
dessa sånger hafva varit så godt som deras enda andliga bröd,
och qvinnorna, synnerligen Danmarks, hafva ofta sjelfva diktat
sångerna; de hafva ej kunnat släppa dessa gamla händelser och
sägner, de hafva gömt dem som Iduns äpplen; och sådana visa
de sig vara ännu i dag. Vi veta om Eddans upptecknande genom
Snorre att Islands gamla qvinnor sjöngo dem ur minnet för honom,
ty då lärdes naturligtvis allt utantill; af dessa kunde en 800
sånger. I de mörka, stormfulla tiderna sjöngo de dessa toner
och gestalter in i barnens hjertan; och kunde man statistiskt
beräkna huru mycken fosterlandskärlek som sålunda i det tysta
hölls vid lif genom de onda dagarna, för att nu träda fram i
ljuset, skulle vi sannerligen häpna. Då fäderna gifte Brage med
Idun, ville de ock tydligen dermed säga att sången står qvinnans
ungdomssinne närmast, hon liksom sluter den fast till sitt hjerta.
Oin våra qvinnor lärde sig älska fäderneslandets historia sa.
att dess hjelte-skepuader vandrade lefvande förbi deras inre syn
sådana historiens blad målar oss dem, om de lärde känna sitt
språks skatter, skulle ock sången välla upp på deras läppar ej
för att förvåna genom konst, men för att glädja; och i hvarje hem
skulle flöda sådana djupa och friska källsprång, i landet skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
