- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
110

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(110

De små båtar, som hemtat oss ifrån La Plata, återförde oss
dit igen, ander en förskräcklig storm; vågorna slogo ofta in och
vi voro ganska glfida när vi åter befunno oss ombord på "paketen".
Från Lissabon medföljde en mängd otrefliga portugiser, hvilka,
så snart ångbåten sattes i gång och började’ vagga litet, höllo —
som Sehlstedt säger — "flytande föredrag vid relingen". Snart var
äter land ur sigte. Den 16 passerade vi Cap Teneriffa, men på så
långt afstånd, att det syntes blott som ett skuggspel, men i
sanning ett herrligt skuggspel, ty solen gick just ned bakom dess spets,
som höjpr sig 12,000 fot öfver hafvet. Den 18 kommo vi in
under tropikerna och skulle hettan då hafva varit outhärdlig om
vi ej haft motvind, hvilken i förening med ångbåtens fart
förmildrade värmen. Den 19:de såg jag flygfiskar för första
gången. Den 20:de anlände vi till S:t Vincent, en af Cap
Verd-öarne. Då jag om morgonen kom upp på däck möttes mina
blickar af kala klippor och berg, som reste sig öfver hvarandra
tills topparne förlorade sig i molnen. Några små hus lågo
likasom i en grop vid sjökanten; anblicken af det hela var storartad
och jag har också aftecknat denna tafla, d. v. s. jag kopierade
den efter en af officerarnes ritningar. Ett vackrare vatten har
jag aldrig sett, det var alldeles blågrönt och så klart, att man
kunde se bottnen. Infödingarne kommo roende ut. till oss för att
bjuda ut åtskilligt, såsom broderier, skrifschatull, syskrin m. m.;
men allt var mycket dyrt och var förfärdigadt i Madeira. Jag
tänkte på vår kära Walter när jag såg alla dessa saker; hur
ofta hade han ej köpt sådant för att skänka oss vid sin
hemkomst. 1 andra båtar kommo negrer, som döko för en
silfver-slant, och roligt var att se huru de i vattnet kämpades om priset.
Vi foro i land, men derigenom försvann all illusion. Först och
främst omringades vi vid landstigningen af ett dussin negerbarn
som voro till största delen nakna (då mådde din tös ej för godt);
de tiggde naturligtvis. Föröfrigt finnes väl ej under solen en plats
mindre lyckligt lottad än denna. Ej ett enda träd, ej ett
grässtrå, utan endast sandbankar! På fyra år hade der ej fallit en
regndroppe; befolkningen tycktes mig vara barbarisk och deras
hyblen sågo förfärliga ut. Der fanns likväl en konsul, hvilken, i
parenthes, förstod att taga bra betaldt för ett pass, nemligen ett
pund. Så är det: man silar mygg och sväljer kameler emellanåt.
Sedan jag i tre timmar vandrat omkring i sand och grus, var
jag glad att få återvända till ångbåten, som, efter att ha intagit
kol, åter lyfte ankar. Den 2l:a var det förfärligt hett, jag nytt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free