- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Sextonde årgången. 1874 /
111

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(111

jade dà för första gången min linnek]ädning. Du kan ej
föreställa dig huru kläder fara illa på sjön, dels af den salta luften,^
dels af kolröken. Den dagen fick jag en solfjäder af en spanior,
en äldre man, sora tyckte särdeles mycket oin "jungfru Agnes",
som han kallade mig; han talade norska, ty han hade vistats
Hera år i Norge. Solfjädern var köpt i Lissabon.

Den 23:e var en märkvärdig midsommarafton för mig, som
ej såg ett grässtrå eller en blomma, endast himmel och vatten. Jag
tänkte den dagen mer än vanligt på eder. Om aftonen dansade
vi på däck, och du kan ej tro hur roligt det var att se all
denna dans af så många olika nationer.

Den 24:e var jag tidigt uppe för att af solen emottaga en
helsning från den kära fädernejorden. Skillnaden i tid är blott
4 timmar, således kunna vi betrakta samma måne. När klockan
här är 12, så är hon 4 i Sverige.

Den 25:e passerade vi linien.

Den 27:e anlände vi, som jag nämnt, till Pernambucco, men
som sjön alltid går mycket hög der, ville ingen, som ej var
nödsakad dertill, äfventyra att fara i land. Vi hade nog af att se på
dem som måste lemna ångfartyget, nemligen en fru Simsen med
2:ne barn och deras Bonne. Hennes man kom ut för att taga
emot dem, och när de skulle ned i den lilla båten, måste de
hissas en i sender i en stol. Mannen blef genast sjösjuk, frun
svimmade, sköterskan var likblek af förskräckelse och barnen
skreko med full hals, ja, det var en sorglustig syn.

Den 28:e lemnade vi hamnen, föröfrigt ingentiug
anmärkningsvärdt, förutom en herrlig regnbåge. Hvad jag mest njöt af på
sjön var solnedgången, det herrliga månskenet och stjernhimmeln.
Kl. 6 blef det alltid mörkt, således hade man långa aftnar, då vi
ibland sysselsatte oss med att spela casino och mariage om en
liaska lemonad.

Den 30:e kommo vi till Bahia, hvars inlopp var det mest
förtjusande man kan se. Den sydländska naturen började der att
visa sig i all sin prakt. Små nätta villor, framtittande mellan
ofantliga höjder, beväxta med kokos- och palmträd och en mängd
andra växter, företedde en oändligt vacker tafla; der var äfven
en mängd små fiskarbåtar, af hvilka man endast såg seglen och
hälften af den deri sittande menniskan, ty sjelfva båten utgjordes
af 2:ne hopspikade balkar. Vi rodde i land och funno staden,
lik de flesta sydländska städerna, smutsig och otreflig. Vi sågo
iuga civiliserade menniskor på gatorna, endast skrikande och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:21:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1874/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free