Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(154
"jag vet hvad jag vill göra, jag vill o. s. v.." Hjertat och anden,
känslan och viljan, se der faktorerna för personlighetslifvet och
af dessa är det förra den passiva, den senare den aktiva och
såsom sådan egentliga lifsprincipen.
Att häfda och kasta ljus öfver personlighetslifvet var utan
tvifvel S. Kierkegaards stora uppgift och han har derigenom blifvit
en ovärderlig medarbetare till den alltomfattande lifsutveckling,
hvars af Gud korade redskap Grundtvig var. Du förstår nog af
hvad jag förut sagt, att min mening icke är det någon lucka i detta
afseende skulle förefinuas i Grundtvigs uppfattning och
framställning. Nej, visserligen icke. Men personlighetslifvet är ju en så
öfvermåttan vigtig sak att dess belysning väl behöfver och
förtjenar att vara uppgift för en sådan mans hela lif som
Kierke-gaard. Han har derigenom förlänat nödigt eftertryck åt en
väsendtlig del af Grundtvigs framställning samt förebyggt
missuppfattning och missbruk.
Sedan kandidat Jungersen i det audra föredraget på helt
och hållet sjelfständig grund i klara drag tecknat personlighetens
innersta väsende samt betonat vigten af att. finna sig sjelf, blifva
sig sjelf och visat kristendomen vara det enda tillfyllestgörande
medlet dertill, skildrar han i tredje föredraget på ett gripande
sätt personlighetens undergång utan denna hjelp. Derpå hänvisar
ban till de naturliga hjelpmedlen att finna sig sjelf, nämligen vårt
folks historia, myther och modersmål, men återgår i det sjette
föredraget till kristendomen, såsom den enda, redan för det’
timliga lifvet, frälsande kraften för personlighetslifvet och framställer
i öfverensstämmelse med det redan i första föredraget såsom
inledning så mästerligt antydda, denna, nämligen kristendomen, såsom
ett helt och hållet personligt "innerlighetsspörgsmål", på hvilket
ingen vetenskap kan eller skall svara, utau endast Gud sjelf i
personlig lifsmeddelelse. S. Kierkegaard i hela sin psykologiska
frihet och skärpa mötte här, men sjelfständigt uppfattad och
tolkad samt med full klarhet deröfver att Kierkegaard endast
kan ställa frågan, icke gifva svaret. Iluru Grundtvig lärt oss
finna detta svar i Ordet och Sakramenterna framhålles derpå i
förträffligt sammanhang med det föregående, uti det sjunde
föredraget, men detta vill jag helst icke vidröra med nägra
antydningar af innehållet, jag är rädd att i ringaste mån störa
intrycket deraf, då, såsom jag hoppas, du snart sjelf läser både
detta och hela den ypperliga boken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
