Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(161
alla deras bemödanden gingo ut på att skydda sig mot den ruskiga
väderleken, stormen och vinterkölden.
Det finnes dock än flere olikheter. Yi hafva sett hurusom
under den grekisk-romerska forntiden samma princip vidhölls i
afseende å bostadens indelning och anordning, trots alla de
många olikheter som föranleddes och framkallades af skilnad i
förmögen hets vilkor, samhällsställning, byggnadsplatsens form och
beskaffenhet eller af konstnärliga anledningar. Yi finna alltid
den kringbygda gården, den mer eller mindre öppna salen i
midten, samt de öfriga täckta lägenheterna eller rummen rundt
omkring denna med sina dörrar och fönster utåt densamma.
En sådan gemensam, alla olikheter i biomständigheterna
beher-skande plan för det hela, en sådan enhet i anläggningen saknas
helt och hållet i den nordiska bostaden under medeltiden.
Snarare kan man, om man betraktar olika folkslag, olika
samhällsklasser, fursten, riddaren och borgaren, städerna och landsbygden,
följa flera olika plananläggningar, hvilka från barbariska
förhållanden utvecklades och fullkomnades under medeltidens
århundraden. Annorlunda utbildade sig det engelska boningshuset än
det i de tyska städerna, annorlunda köpmanshuset i de nordiska
sjöstäderna än den sydtyske yrkesidkarens eller patricierns i de
fria riksstäderna, annorlunda det furstliga palatset eller
fursteborgen än riddarens klippnäste i bergstrakterna eller hans
landtgård på slättbygden, för att icke tala om den frie bondens bostad,
dit konsten icke nådde.
Saknar sålunda bostaden under medeltiden en dylik enhet
i anläggningen, som väsentligen skulle underlätta en skildring af
densamma, så saknas derjemte äfven enhet i konststilen, ty det
är två eller rättare tre tidehvarf eller stilar, som vi hafva att
genomgå, den romanska, den götiska och dertill såsom den äldsta,
den merovingiska och karolingiska tiden. Vid denna senare
behöfva vi dock ej lägga mycken vigt, dels emedan kännedomen om
mera fulländade och utvecklade konstförhållanden är af större
betydelse för vårt ändamål in om sådana som blott äro på väg att
Tidskrift för Hemmet. tß:dt årg. 3:<lje häftet. H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
