Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(162
utvecklas eller som aldrig blifvit fulländade, dels ock emedan
konsten öfver hufvud taget ännu icke hade mycket att säga i hemmet
under början af medeltiden. I viss mån, om vi nemligen anställa
en jemförelse med antiken, gäller detta äfven om den romanska
tiden, ja till och med om början af den götiska tiden; det är
påfallande, huru mycket prakt, färg, dyrbara tyg, guld och ädelstenar,
som användes att pryda personerna sjelfva, deras kläder, rustningar
och hästar, samt huru litet deraf, som kom bostaden till godo.
Bostaden under medeltiden lemnar sålunda mycket öfrigt att
önska så väl i afseende å konst som trefnad; icke destomindre
är den för oss af stor betydelse, och det ej endast derför att man
nu för tiden på många håll i den ser idealet, utan emedan den
utgör utgångspunkten för våra nuvarande förhållanden, emedan
den sjelfständigt utbildat sig på vår mark, i vårt klimat, med
våra, om ock på den tiden mindre utvecklade föreställningssätt
om lifvet, familjen och samhället.
Den olikhet i plananläggningen, som nyss påpekades, behöfver
dervid icke göra oss så mycket bekymmer, då det ju här
företrädesvis är fråga om anordningen inomhus. Det är dock ett
alltför nära sammanhang dem emellan, för att man helt och
hållet skulle kunna förbise byggnadens utveckling, rummens
betydelse och indelning. Vi måste derför åt dessa förhållanden
egna några ord, hvarvid vi likväl dels endast kunna taga hänsyn
till de samhällsklasser, för hvilka någon konst då för tiden
verkligen kom i fråga, dels företrädesvis komma att påpeka det som
de olika plananläggningarna hade gemensamt.
Hvad som framförallt är gemensamt för alla de högre
samhällsklasserna under medeltiden, är den stora salen, som i många
afseenden liknade romarnes atrium, men aldrig var öppen, aldrig
liknade en gård, utan alltid utgjorde ett slutet, helt och hållet
täckt rum. Salen var medelpunkten för det ridderliga lifvet, det
var der, som länsherren församlade sina vasaller omkring sig,
som han mottog deras hyllning, som han gaf fester och gästabud
för dem. Salen är derför ett oundgängligt vilkor för
feodaladelns hela handel och vandel, växer i vigt samtidigt med den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
