Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(167
spelmän, resande konstnärer af alla slag begåfvo sig, måste ett
sådant furstligt residens sora "die Wartburg" vara inrättadt för
hundratals gäster, om ock nattherberget lemnade åtskilligt öfrigt
att önska. En gemensam princip för anläggningen af alla dessa
lägenheter fanns emellertid ej; den med flit på klipphöjder utvalda
markens beskaffeuhet, behofvet, hänsynen till befästningarna voro
i hufvudsak afgörande.
An mindre kan man i städerna finna någon allt beherskande
princip, isynnerhet som salen med dess betydelse der till en stor del
bortföll. De anspråk, trefnaden och sällskapslifvet gjorde, och på
hvilkas tillfredsställande man egentligen först började tänka under
medeltidens senare århundraden, verkade här mindre än de
anspråk, som framstäldes af yrket och güromålen, äfvensom
utrymmets knapphet till följd af begränsningen inom stadsmurarne, som
gjorde att husen drefvos upp i höjden. Affärerna måste hafva
sin plats framtill åt gatan; der voro de öppna verkstäderna, i
hvilka man kunde se in från gatan, der voro salubodarne, derinvid
köpmännens stora varulager, hvilka ej sällan, såsom man ännu i
dag kan se i de nordtyska sjöstäderna, intogo nästan största delen
af huset och trängde bonings- och sofrummen långt i bakgrunden
eller upp i höjden, så att de hängde som svalbon i det stora
huset. Här inrymdes ännu icke någon plats för umgängeslifvet
och lika så litet för konsten. Alla skråna, äfvensom
patriciers eller familjerna, voro liksom i politiskt afseende så äfven
i afseende å umgängeslifvet förenade i slutna sällskap och skattade
åt gästfrihetens fordringar och nöjen i herbergena eller på
värdshusen. Först under fjortonde och femtonde århundradena fick
jemväl stadsborgarens hein en social och konstnärlig betydelse.
Städerna hade kommit till makt och anseende, borgarne hade
blifvit rike, patricierne, mer förmögne än landtadeln, tyckte sig
vara lika gode som den och ville föra samma ridderliga
lefnadssätt. Då afskildes uti stadsborgarnes hus de rum, som icke endast
afsågo yrket utan voro afsedda för beröringen med den yttre
verlden, isynnerhet det sällskapliga umgänget, från dem, som endast
voro egnade åt familjelifvets förtrolighet; då byggde patricierne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
