Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(169
och insigten hos allmänheten, kunde man visserligen ingalunda
räkna på en genomförd harmoni.
Några århundraden senare, vid tiden för den romanska
konststilen, hvars egendomlighet just bestod i en synnerligen rik, liflig
och fantastisk ornamentering, måste visserligen ett stort framsteg
hafva tagits. En mängd furstar och herrar hade under korstågen
lärt känna den nya arabisk-saracenska konsten, de orientaliska
palatsens prakt, de dyrbara drägternas, vapnens och husgerådets
glans, och vid sin återkomst kunde de ej längre nöja sig med
sina öde gemak, kala väggar och obeqväma husgeråd. Genuesare,
venetianare och andra sjöstäders handelsmän lagade dessutom
att det icke blef omöjligt att erhålla österlandets egna praktfulla
alster. Men det varma klimatet, den solbelysta himmeln kunde
icke tagas med, och det gjorde att man, trots framsteget, trots
den uppvaknade böjelsen för att gifva bostaden en rikare,
konstnärlig inredning, likväl icke kunde åstadkomma någon fullständig
trefnad. Sålunda framkallade hemlifvet icke någon verklig
tillfredsställelse, och tallösa äro skaldernes klagomål öfver vinterns
omildhet och hårdhet, hvarigenom all glädje förstöres och
menniskorna tvingas att spärra in sig inom de kalla, öde, mörka
murarne. Då vi känna borgen och dess inredning kunna vi fatta,
hvilket jubel alla skulle uppstämma, när våren kom och släppte
ut de inspärrade samt släppte in värme och solsken i bostäderna,
och uppfylde allas bröst med en lycksalig känsla.
Till ett dylikt otrefligt förhållande bidrog i främsta rummet
fönstrens otillfredsställande beskaffenhet, som på ett dubbelt
oangenämt sätt gjorde sig bemärkt på de högt liggande borgarne, som
icke voro skyddade för några vindar, utan utsatta för ett ständigt
drag. Vi föreställa oss dessa riddarsalar, äfvensom ej mindre
fruntimrens förtroliga rum, sådana som vi ännu i dag kunna få
se dem på restaurerade borgar eller i moderna borgartade
byggnader, med djupa bågfönster och brokiga glasmålningar, som gifva
rummets inre en poetisk, brokig, skiftande halfdager och redan i
och med detsamma förläna det ett intagande behag. Sådana
funnos emellertid ända till femtonde århundradet, således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
