Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’323
med erforderligt kapital, derå ränta m. m. godtgöres af inflytande
årsafgifter för lärokursen. Med denna skola torde möjligen en
slöjdskola för unga fruntimmer kunna förenas.
Närmare detaljer till förslagets realiserande torde böra anstå,
intilldess sig visat, om detsamma vinner den allmänna
uppmärksamhet, som undertecknad af själ och hjerta skulle önska.
Stockholm i Sept. 1874.
A. G. E.
46, Qvinnorna i Rom *),
deras uppfostran och deras plats i samhället
Cicero förebrår romerska staten att den försummade den
allmänna undervisningen och denna förebråelse är isynnerhet
berättigad i fråga om qvinnornas uppfostran. Den sysselsatte sig
föga med den samma; vi hafva få underrättelser om huru den
bedrefs och af alla historiska upplysningar om Rom är denna
btønd de svåraste att erhålla och dock finnes knappast någon
intressantare än just om huru en ung Hicka i Rom uppfostrades.
Utan tvifvel skedde detta icke under hvarje tid på enahanda sätt.
Det är blott i m:lle de Scuderys romaner, som romarinnorna
under Bruti tid liknade hofdamerna under Augusti; Clælia kände
troligen ej till Pythogoras’ filosofi, men vi få ej heller tro att
romarne vid denna tid voro endast barbarer. Det är blott
moralisterna under kejsardömet, hvilka roat sig med att skildra fordna
tiders enkla seder, som ett slags moralpredikan för samtiden, och
då de ville klandra damernas vansinniga lyx öfverdrefvo de deras
stammödrars flärdlöshet. Dessa skildringar af den gamla tidens
romarinna, "som spann vid sländan medan hon hade tillsyn öfver
middagen, och hvars enda nöje var att två eller tre gånger om
året åka ut med sin man" äro mycket fantasirika; Rom kunde
ej förblifva oberördt af hvarje inflytande från de civiliserade
länder, som omgåfvo detsamma. Af greker och etrusker erhöllo
romarne åtminstone någon smak för öfverflöd, någon kännedom
om skön konst och ett visst sinne för det prydliga; romarinnorna
*) I sammandrag efter en artikel i "Re?ue des deui Mondes. 1 Dee. 1873"
af Gaslon Boissier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
